Gentiana punctata

Från Plantae
Version från den 12 februari 2022 kl. 09.09 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=L. |year=1753 |altrubrik=Prickgentiana |bild=Gentiana punctata 4 RF.jpg |genus=Gentiana |fam=Gentianaceae |ord=Gentianales |supord=...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Gentiana punctata
L. 1753
Prickgentiana
Gentiana punctata 4 RF.jpg
Släkte Gentiana
Familj Gentianaceae
Ordning Gentianales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Prickgentiana är en flerårig ört i gentianasläktet i familjen gentianaväxter.

Stjälken är kraftig och 20 till 40 centimeter hög. Den förgrenar sig inte. Bladen är elliptiska, 6 till 9 centimeter långa och 3 till 6 centimeter breda. De nedersta har bladskaft.

Blommorna sitter tätt överst på stjälken och även i bladvecken hos det översta bladparet. Blomfodret är ungefär 0,5 centimeter långt. Blomkronan är rörformad och 2,5 till 3 centimeter lång. Den är delad i 5 till 7 uddar som är ungefär 0,5 centimeter långa. Blomfärgen är gul med mörklila prickar. Fröna har vingar.

Utbredningsområdet är i centrala och södra Europa. Prickgentiana odlas som prydnadsväxt och som medicinalväxt.

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-02-12.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - prickgentiana - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-02-12].