Gentiana lutea

Från Plantae
Version från den 12 februari 2022 kl. 07.55 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=L. |year=1753 |altrubrik=Gullgentiana |bild=Gelber Enzian, Gentiana lutea 01.JPG |genus=Gentiana |fam=Gentianaceae |ord=Gentianales...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gentiana lutea
L. 1753
Gullgentiana
Gelber Enzian, Gentiana lutea 01.JPG
Släkte Gentiana
Familj Gentianaceae
Ordning Gentianales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gullgentiana är en flerårig ört i gentianasläktet i familjen gentianaväxter.

Stjälken blir mellan 60 och 90 centimeter hög och upp till 1 centimeter i diameter. Den förgrenar sig inte. De nedre bladen är ovala, upp till 25 centimeter långa och 12 till 13 centimeter breda. Bladskaftet är upp till 10 centimeter långt. Bladen längs stjälken är mindre och har kortare skaft.

Blommorna sitter tätt i samlingar i bladvecken hos de översta 3 till 7 bladparen samt allra längst upp på stjälken. Blomfodret är ungefär 1 centimeter långt och ofta uppsprucket på ena sidan. Blomkronan är 1,5 till 2,5 centimeter lång och delad i 5 till 7 flikar. Färgen är gul. Frukten är en avlång kapsel. Fröna har breda vingar.

Utbredningsområdet är i centrala och södra Europa samt i Turkiet. Gullgentiana odlas som prydnadsväxt, kryddväxt och medicinalväxt.

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-02-12.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - gullgentiana - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-02-12].