Cuscuta europaea
Cuscuta europaea L. 1753 Nässelsnärja | |
Släkte | Cuscuta |
Familj | Convolvulaceae |
Ordning | Solanales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Nässelsnärja är en vindeväxt som saknar klorofyll och därför måste leva som parasit. Detta innebär att den måste suga näringsämnen ur andra växter eftersom den inte kan tillverka dessa själv.
Nässelsnärjan gror i jorden men den lilla groddplantan som bara är en kort, trådlik stjälk börjar inom kort att försöka komma åt någon annan växt som den kan fästa sig på för resten av sommaren. I flera veckor kan den lilla nässelsnärjan hålla på med detta sökande, antingen genom att resa upp toppen och utföra en kretsande rörelse eller genom att lägga sig på marken och vänta till dess att en lämplig planta gror alldeles i närheten. Hittar den lilla parasiten ingen värdväxt så kommer den att dö. Om en lämplig, helst örtartad, växt kommer i vägen så slingrar sig den hungriga parasiten omkring dess stjälk och bladskaft. Här och var växer det fram små sugvårtor eller sugskivor från vilka haustorier borrar sig in i värdplantan. Så angrips i synnerhet brännässla och humle men därutöver ett hundratal andra örter och vedväxter.
Nässelsnärjan blir mellan 30 och 120 centimeter hög. Stjälken är vit till ljusröd och förgrenad. Blommorna är ljusrosa och sitter i huvuden.
Nässelsnärja på brännässla
På fältmalört
Referenser
- Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris.
- C. A. M. Lindman Bilder ur Nordens flora