Lobivia bridgesii: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik = '' | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = | |auktor = (Salm-Dyck) [[Schlumpb.]] | ||
|year = | |year = 2012 | ||
|altrubrik = Cylindersjöborrekaktus | |altrubrik = Cylindersjöborrekaktus | ||
|bild = Echinopsis comarapana1PCJO.jpg | |bild = Echinopsis comarapana1PCJO.jpg | ||
|bildtext = ''E. bridgesii'' ssp. ''vallegrandensis'' | |bildtext = ''E. bridgesii'' ssp. ''vallegrandensis'' | ||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|subfam = Cactoideae | |subfam = Cactoideae | ||
|tribus = Trichocereeae | |tribus = Trichocereeae | ||
|genus = | |genus = Lobivia | ||
|link = {{PAGENAME}} | |||
|link = | |||
}} | }} | ||
'''Cylindersjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[ | '''Cylindersjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[lobiviasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i de [[bolivianska]] departementen [[Chuquisaca]], [[Cochabamba]], [[La Paz]] och [[Santa Cruz, Bolivia|Santa Cruz]]. Den är vanligtvis tuvbildande, men bildar oftast små tuvor med 3 till 6 stammar. Stammen är [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]] och blir upp till 40 centimeter hög samt 13 centimeter i diameter. Den har mörkgrön hud. | ||
<gallery> | <gallery> | ||
File:Echinopsis bridgesii (Jardin des Plantes de Paris).jpg|'' | File:Echinopsis bridgesii (Jardin des Plantes de Paris).jpg|''L. bridgesii'' ssp. ''yungasensis'' | ||
</gallery> | </gallery> | ||
Cylindersjöborrekaktusen är uppdelad i 9 till 12 framstående [[åsar]] som inte har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter stora bruna [[areoler]]. Ur areolerna utvecklas upp till 4 [[centraltaggar]], men den kan saknas helt. Runt den eventuella centraltaggen sitter 8 till 10 [[radiärtaggar]] som är brunaktiga och har olika längd. [[Blomman]] är vit och blir 15 till 18 centimeter lång. | Cylindersjöborrekaktusen är uppdelad i 9 till 12 framstående [[åsar]] som inte har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter stora bruna [[areoler]]. Ur areolerna utvecklas upp till 4 [[centraltaggar]], men den kan saknas helt. Runt den eventuella centraltaggen sitter 8 till 10 [[radiärtaggar]] som är brunaktiga och har olika längd. [[Blomman]] är vit och blir 15 till 18 centimeter lång. | ||
== Underarter == | == Underarter == | ||
''''' | '''''L. bridgesii'' ssp. ''vallegrandensis''''' <small>(Cárdenas) Schlumpb. 2021</small> | ||
:Underart ''vallegrandensis'' blir oftast mer klotformad och blir sällan högre än 9 centimeter. Den är uppdelad i 12 åsar och har korta tjocka taggar. Förekommer i Chuquisaca, Cochabamba och Santa Cruz. | :Underart ''vallegrandensis'' blir oftast mer klotformad och blir sällan högre än 9 centimeter. Den är uppdelad i 12 åsar och har korta tjocka taggar. Förekommer i Chuquisaca, Cochabamba och Santa Cruz. | ||
'''Kort cylindersjöborrekaktus''' - ''''' | '''Kort cylindersjöborrekaktus''' - '''''L. bridgesii'' ssp. ''yungasensis''''' <small>(F.Ritter) Schlumpb. 2021</small> | ||
:Underart ''yungasensis'' är uppdelad i 8 åsar, har kortare taggar och förekommer i La Paz på höjder över 1200 meter. | :Underart ''yungasensis'' är uppdelad i 8 åsar, har kortare taggar och förekommer i La Paz på höjder över 1200 meter. | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
{| | |||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |||
:''Echinopsis bridgesii'' <small>Salm-Dyck 1850</small> | |||
:''Echinopsis salmiana'' var. ''bridgesii'' <small>(Salm-Dyck) K.Schum. 1897</small> | |||
:''Trichocereus bridgesii'' <small>(Salm-Dyck) Britton & Rose 1920</small> | :''Trichocereus bridgesii'' <small>(Salm-Dyck) Britton & Rose 1920</small> | ||
:''Trichocereus tenuispinus'' <small>F.Ritter 1967</small> | :''Trichocereus tenuispinus'' <small>F.Ritter 1967</small> | ||
:''Echinopsis yungasensis'' <small>F.Ritter 1980</small> | :''Echinopsis yungasensis'' <small>F.Ritter 1980</small> | ||
:''Echinocactus huotii'' <small>Cels 1847</small> | :''Echinocactus huotii'' <small>Cels 1847</small> | ||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |||
:''Echinopsis huotii'' <small>(Cels) Labouret 1853</small> | :''Echinopsis huotii'' <small>(Cels) Labouret 1853</small> | ||
:''Echinopsis vallegrandensis'' <small>Cárdenas 1959</small> | :''Echinopsis vallegrandensis'' <small>Cárdenas 1959</small> | ||
:''Echinopsis huotii'' ssp. ''vallegrandensis'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small> | :''Echinopsis huotii'' ssp. ''vallegrandensis'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small> | ||
:''Echinopsis comarapana'' <small>Cárdenas 1957</small> | :''Echinopsis comarapana'' <small>Cárdenas 1957</small> | ||
:''Echinopsis bridgesii'' ssp. ''yungasensis'' <small>(F.Ritter) P.J.Braun & Esteves 1995</small> | |||
:''Echinopsis bridgesii'' ssp. ''vallegrandensis'' <small>(Cárdenas) M.Lowry 2005</small> | |||
|} | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
< | <small> | ||
* {{SKUD|74556|cylindersjöborrekaktus}}, kort cylindersjöborrekaktus | |||
* {{Bokref/NCL|sid=}} | |||
* {{Bokref/TCF|sid=}} | |||
* {{POWO|2022-12-09}} | |||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-09}} | |||
</small> | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Lobivia|bridgesii]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Chuquisaca]] | [[Kategori:Kaktusar i Chuquisaca]] | ||
Rad 52: | Rad 61: | ||
[[Kategori:Kaktusar i La Paz]] | [[Kategori:Kaktusar i La Paz]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Santa Cruz, Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Santa Cruz, Bolivia]] | ||
[[Kategori:Växter i Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i Bolivia]] | [[Kategori:Växter i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Växtarter]] | [[Kategori:Växtarter]] |
Versionen från 9 december 2022 kl. 18.14
Lobivia bridgesii (Salm-Dyck) Schlumpb. 2012 Cylindersjöborrekaktus | |
E. bridgesii ssp. vallegrandensis | |
Släkte | Lobivia |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Cylindersjöborrekaktus är en art i lobiviasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba, La Paz och Santa Cruz. Den är vanligtvis tuvbildande, men bildar oftast små tuvor med 3 till 6 stammar. Stammen är klotformad till kort cylindrisk och blir upp till 40 centimeter hög samt 13 centimeter i diameter. Den har mörkgrön hud.
Cylindersjöborrekaktusen är uppdelad i 9 till 12 framstående åsar som inte har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter stora bruna areoler. Ur areolerna utvecklas upp till 4 centraltaggar, men den kan saknas helt. Runt den eventuella centraltaggen sitter 8 till 10 radiärtaggar som är brunaktiga och har olika längd. Blomman är vit och blir 15 till 18 centimeter lång.
Underarter
L. bridgesii ssp. vallegrandensis (Cárdenas) Schlumpb. 2021
- Underart vallegrandensis blir oftast mer klotformad och blir sällan högre än 9 centimeter. Den är uppdelad i 12 åsar och har korta tjocka taggar. Förekommer i Chuquisaca, Cochabamba och Santa Cruz.
Kort cylindersjöborrekaktus - L. bridgesii ssp. yungasensis (F.Ritter) Schlumpb. 2021
- Underart yungasensis är uppdelad i 8 åsar, har kortare taggar och förekommer i La Paz på höjder över 1200 meter.
Synonymer
|
|
Referenser
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - cylindersjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9, kort cylindersjöborrekaktus
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].