Parodia oxycostata: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Parodia oxycostata''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (Buin. & Brederoo) [[Hofacker]]
|auktor    = (Buining & Brederoo) [[Hofacker]]
|year      = 1998  
|year      = 1998  
|altrubrik = Eggsydkaktus<ref>{{SKUD|74644|eggsydkaktus}}</ref>
|altrubrik = Eggsydkaktus
|bild      = Parodia oxycostata 02.JPG
|bild      = Parodia oxycostata 02.JPG
|bildtext  =  
|bildtext  =  
Rad 16: Rad 16:
|genus    = Parodia
|genus    = Parodia
|undergrupp= Notocactus
|undergrupp= Notocactus
|link      = Parodia oxycostata
|link      = {{PAGENAME}}
}}
}}
'''Eggsydkaktus''' är en [[art]] i [[sydkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sin naturliga utbredning i den [[brasilianska]] delstaten [[Rio Grande do Sul]].<ref>{{FloraBrazil|text=Zappi, D.; Taylor, N.; Machado, M.; Santos, M.R. 2013. Cactaceae in '''Lista de Espécies da Flora do Brasil'''. Jardim Botânico do Rio de Janeiro.|id=FB114559}}</ref> Den är vanligtvis [[solitärväxande]], men kan i sällsynta fall utveckla sidoskott och bilda små tuvor. Stammen är platt klotformad till [[klotformad]], har grågrön hud och blir upp till 9 centimeter hög samt 9 centimeter i diameter.  
'''Eggsydkaktus''' är en [[art]] i [[sydkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sin naturliga utbredning i den [[brasilianska]] delstaten [[Rio Grande do Sul]]. Den är vanligtvis [[solitärväxande]], men kan i sällsynta fall utveckla sidoskott och bilda små tuvor. Stammen är platt klotformad till [[klotformad]], har grågrön hud och blir upp till 9 centimeter hög samt 9 centimeter i diameter.  


Eggsydkaktusen är uppdelad i 6 till 12 skarpa [[åsar]]. Längs åsarna sitter runda [[areoler]] med jämna mellanrum och mellan varje areol finns en hakliknande utbuktning på åsen. Areolerna har vit ull till en början som blir grå med tiden och försvinner helt till sist. Ur areolen utvecklas rödbruna till ljusgula [[taggar]] som blir ljusare med åldern och är platta samt vridna. Taggarna består av 1 [[centraltagg]] som vanligtvis pekar nedåt och blir upp till 20 millimeter lång. Runt centraltaggen sitter vanligtvis 2 [[radiärtaggar]] som pekar nedåt och blir 16 till 25 millimeter långa. Ibland finns där ytterligare upp till 8 radiärtaggar som bara blir upp till 6 millimeter långa. [[Blomman]] är [[klockformad]] till urnformad, gul och blir upp till 1 centimeter lång samt 4,5 centimeter i diameter. Blompip och [[hypanthium]] är täckt av fjäll, vit ull och rödbruna borststrån i tuvor. [[Frukten]] är täckt av gulgrått ull och rödbruna borststrån. Den blir 2,5 till 2,7 centimeter lång. [[Fröna]] är blanksvarta och hjälmformade.<ref>{{bokref|efternamn=Anderson|förnamn=Edward F
Eggsydkaktusen är uppdelad i 6 till 12 skarpa [[åsar]]. Längs åsarna sitter runda [[areoler]] med jämna mellanrum och mellan varje areol finns en hakliknande utbuktning på åsen. Areolerna har vit ull till en början som blir grå med tiden och försvinner helt till sist. Ur areolen utvecklas rödbruna till ljusgula [[taggar]] som blir ljusare med åldern och är platta samt vridna. Taggarna består av 1 [[centraltagg]] som vanligtvis pekar nedåt och blir upp till 20 millimeter lång. Runt centraltaggen sitter vanligtvis 2 [[radiärtaggar]] som pekar nedåt och blir 16 till 25 millimeter långa. Ibland finns där ytterligare upp till 8 radiärtaggar som bara blir upp till 6 millimeter långa.  
|titel=The cactus family|år=2001|utgivare=Timber Press|utgivningsort=Portland, Or.|språk=eng
 
|isbn=0-88192-498-9|libris=6243496|sid=550}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Hunt|förnamn=David R.|medförfattare=Taylor Nigel P., Charles Graham.
[[Blomman]] är [[klockformad]] till urnformad, gul och blir upp till 1 centimeter lång samt 4,5 centimeter i diameter. Blompip och [[hypanthium]] är täckt av fjäll, vit ull och rödbruna borststrån i tuvor. [[Frukten]] är täckt av gulgrått ull och rödbruna borststrån. Den blir 2,5 till 2,7 centimeter lång. [[Fröna]] är blanksvarta och hjälmformade.
|titel=The new cactus lexicon|år=2006|utgivare=dh books|utgivningsort=Milborne Port|språk=eng
|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421|sid=222}}</ref>


== Underarter ==
== Underarter ==
Rad 33: Rad 31:


== Synonymer ==
== Synonymer ==
{|
: ''Notocactus acutus'' <small>F.Ritter 1979</small>
|-valign=top
: ''Notocactus gracilis'' <small>Gemmrich 1996 (denna synonym har en oklar placering)</small>
|
: ''Notocactus harmonianus'' <small>F.Ritter 1979</small> &rarr; ''P. oxycostata'' ssp. ''gracilis''
:''Notocactus oxycostatus'' <small>Buin. & Brederoo 1973</small>
: ''Notocactus oxycostatus'' <small>Buining & Brederoo 1972</small>
:''Notocactus campestrensis'' <small>F.Ritter 1979</small>
: ''Peronocactus oxycostatus'' <small>(Buining & Brederoo) Doweld 1999</small>
:''Notocactus glaucinus'' <small>F.Ritter 1979</small>
:''Notocactus glaucinus'' var. ''gracilis'' <small>F.Ritter 1979</small>
:''Notocactus gracilis'' <small>Gemmrich 1996</small>
:''Notocactus harmonianus'' <small>F.Ritter 1979</small>
|
:''Notocactus securituberculatus'' <small>F.Ritter 1979</small>
:''Notocactus securituberculatus'' var. ''miniatispinus'' <small>F.Ritter 1979</small>
:''Notocactus miniatispinus'' <small>(F.Ritter) Havlíček 1989</small>
:''Notocactus ibicuiensis'' <small>Prestlé 1985</small>
:''Notocactus incomptus'' <small>N.Gerloff 1990</small>
:''Notocactus eurypleurus'' <small>Prestlé 1992, [[nom. inval.]]</small>
|}


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
 
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-06-28}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-06-28}}
* {{FloraBrazil|text=Zappi, D.; Taylor, N.; Machado, M.; Santos, M.R. 2013. Cactaceae in ''Lista de Espécies da Flora do Brasil''. Jardim Botânico do Rio de Janeiro.|id=FB114559}}
* {{SKUD||eggsydkaktus}}
</small>
[[Kategori:Parodia|oxycostata]]
[[Kategori:Parodia|oxycostata]]
[[Kategori:Parodia subsect. Notocactus]]
[[Kategori:Parodia subsect. Notocactus]]

Versionen från 28 juni 2023 kl. 10.18

Parodia oxycostata
(Buining & Brederoo) Hofacker 1998
Eggsydkaktus
Parodia oxycostata 02.JPG
Undergrupp Notocactus
Släkte Parodia
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Eggsydkaktus är en art i sydkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sin naturliga utbredning i den brasilianska delstaten Rio Grande do Sul. Den är vanligtvis solitärväxande, men kan i sällsynta fall utveckla sidoskott och bilda små tuvor. Stammen är platt klotformad till klotformad, har grågrön hud och blir upp till 9 centimeter hög samt 9 centimeter i diameter.

Eggsydkaktusen är uppdelad i 6 till 12 skarpa åsar. Längs åsarna sitter runda areoler med jämna mellanrum och mellan varje areol finns en hakliknande utbuktning på åsen. Areolerna har vit ull till en början som blir grå med tiden och försvinner helt till sist. Ur areolen utvecklas rödbruna till ljusgula taggar som blir ljusare med åldern och är platta samt vridna. Taggarna består av 1 centraltagg som vanligtvis pekar nedåt och blir upp till 20 millimeter lång. Runt centraltaggen sitter vanligtvis 2 radiärtaggar som pekar nedåt och blir 16 till 25 millimeter långa. Ibland finns där ytterligare upp till 8 radiärtaggar som bara blir upp till 6 millimeter långa.

Blomman är klockformad till urnformad, gul och blir upp till 1 centimeter lång samt 4,5 centimeter i diameter. Blompip och hypanthium är täckt av fjäll, vit ull och rödbruna borststrån i tuvor. Frukten är täckt av gulgrått ull och rödbruna borststrån. Den blir 2,5 till 2,7 centimeter lång. Fröna är blanksvarta och hjälmformade.

Underarter

Parodia oxycostata ssp. oxycostata

Underart oxycostata har 6 till 7 åsar och rödbruna taggar. Den har sin utbredning öster om São Gabriel.

Parodia oxycostata ssp. gracilis (F.Ritter) Hofacker 1998

Underart gracilis har 9 till 12 åsar och ljusgula taggar. Den har sin utbredning nära Santiago.

Synonymer

Notocactus acutus F.Ritter 1979
Notocactus gracilis Gemmrich 1996 (denna synonym har en oklar placering)
Notocactus harmonianus F.Ritter 1979 → P. oxycostata ssp. gracilis
Notocactus oxycostatus Buining & Brederoo 1972
Peronocactus oxycostatus (Buining & Brederoo) Doweld 1999

Referenser