Stapelia: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 14: Rad 14:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''Asblomssläktet''' omfattar ungefär 30 arter i familjen [[oleanderväxter]]. Växterna i släktet är [[suckulenter]] som saknar [[blad]] och bildar tuvor eller mattor. Stjälkarna är sammetsliknande och har 4 till 6 längsgående rader med [[vårtor]]. [[Blommornas]]  [[kronblad]] är vanligen håriga med en veckad yta. De är gulaktiga till brunaktiga och luktar illa. Utbredningsområdet är i södra [[Afrika]]. Några arter odlas som prydnadsväxter.
'''Asblomssläktet''' omfattar ungefär 30 arter i familjen [[oleanderväxter]]. Växterna i släktet är [[suckulenter]] som saknar [[blad]] och bildar tuvor eller mattor. Stjälkarna är sammetsliknande och har 4 till 6 längsgående rader med [[vårtor]]. [[Blommornas]]  [[kronblad]] är vanligen håriga med en veckad yta. De är gulaktiga till brunaktiga och luktar illa. Utbredningsområdet är i [[södra tropiska Afrika]] och [[södra Afrika]]. Några arter odlas som prydnadsväxter.


== Arter ==
== Arter ==
{|
{{div-lista|lista=
|style="width: 50%;"  valign="top"|
:''[[Stapelia acuminata|S. acuminata]]'' <small>Masson 1797</small>
:''[[Stapelia acuminata|S. acuminata]]'' <small>Masson 1797</small>
:''[[Stapelia arenosa|S. arenosa]]'' <small>C.A.Lückh. 1935</small>
:''[[Stapelia arenosa|S. arenosa]]'' <small>C.A.Lückh. 1935</small>
:''[[Stapelia asterias|S. asterias]]'' <small>Masson 1797</small> - stjärnasblomma  
:''[[Stapelia asterias|S. asterias]]'' <small>Masson 1797</small> - stjärnasblomma  
:''[[Stapelia cedrimontana|S. cedrimontana]]'' <small>Frandsen 1975</small>
:''[[Stapelia cedrimontana|S. cedrimontana]]'' <small>Frandsen 1975</small>
:''[[Stapelia clavicorona|S. clavicorona]]'' <small>I.Verd. 1931</small>
:''[[Stapelia clavicorona|S. clavicorona]]'' <small>I.Verd. 1931</small>
Rad 35: Rad 34:
:''[[Stapelia hirsuta|S. hirsuta]]'' <small>L. 1753</small>
:''[[Stapelia hirsuta|S. hirsuta]]'' <small>L. 1753</small>
:''[[Stapelia kwebensis|S. kwebensis]]'' <small>N.E.Br. 1903</small>
:''[[Stapelia kwebensis|S. kwebensis]]'' <small>N.E.Br. 1903</small>
|style="width: 50%;"  valign="top"|
:''[[Stapelia leendertziae|S. leendertziae]]'' <small>N.E.Br. 1910</small> - klock-asblomma
:''[[Stapelia leendertziae|S. leendertziae]]'' <small>N.E.Br. 1910</small> - klock-asblomma
:''[[Stapelia obducta|S. obducta]]'' <small>L.C.Leach 1984</small>
:''[[Stapelia obducta|S. obducta]]'' <small>L.C.Leach 1984</small>
Rad 51: Rad 49:
:''[[Stapelia unicornis|S. unicornis]]'' <small>C.A.Lückh. 1938</small>
:''[[Stapelia unicornis|S. unicornis]]'' <small>C.A.Lückh. 1938</small>
:''[[Stapelia villetiae|S. villetiae]]'' <small>C.A.Lückh. 1938</small>
:''[[Stapelia villetiae|S. villetiae]]'' <small>C.A.Lückh. 1938</small>
|}
: &nbsp;
}}


== Systematik ==
== Systematik ==
Typart för asblomssläktet är ''[[Stapelia hirsuta|S. hirsuta]]''. Det [[vetenskapliga namnet]] ''Stapelia'' fick släktet av [[Carl von Linné]] för att hedra Johannes Bodaeus van Stapel (1602 - 1636), en nederländsk [[botaniker]] och läkare som blev mest känd för sitt arbete med att översätta ''Theophrastus Historia plantarum'' till latin.
Typart för asblomssläktet är ''[[Stapelia hirsuta|S. hirsuta]]''. Det [[vetenskapliga namnet]] ''Stapelia'' fick släktet av [[Carl von Linné]] för att hedra Johannes Bodaeus van Stapel (1602 - 1636), en nederländsk [[botaniker]] och läkare som blev mest känd för sitt arbete med att översätta ''Theophrastus Historia plantarum'' till latin.
== Synonymer ==
: ''Gonostemon'' <small>Haw. 1812</small>
: ''Stisseria'' <small>Heist. ex Fabr. 1759</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
<small>
<small>
* {{bokref
* {{Bokref/Fynbos}}
|efternamn=Manning
|förnamn=John
|titel=Field Guide to Fynbos
|år=2008
|utgivare=Struik Nature
|utgivningsort=Cape Town, South Africa
|språk=eng
|isbn=978-1-77007-265-7
|libris=
}}
* {{Bokref/Asclepiadaceae}}
* {{Bokref/Asclepiadaceae}}
* {{Bokref/VetNam}}
* {{Bokref/VetNam}}
* {{Kew|pers=R.Govaerts, D.Goyder, A.Leeuwenberg|fam=Apocynaceae|dat=2020-10-30}}
* {{POWO|2024-07-22}}
* {{IPNIref|year=2024|dat=2024-07-22}}
* {{SKUD|19957|asblomssläktet}}
* {{SKUD|19957|asblomssläktet}}
</small>
</small>
Rad 91: Rad 85:
[[Kategori:Växtsläkten i KwaZulu-Natal]]
[[Kategori:Växtsläkten i KwaZulu-Natal]]
[[Kategori:Växtsläkten i Fristatsprovinsen]]
[[Kategori:Växtsläkten i Fristatsprovinsen]]
[[Kategori:Växtsläkten i Swaziland]]
[[Kategori:Växtsläkten i Eswatini]]
[[Kategori:Växtsläkten i Norra provinserna]]
[[Kategori:Växtsläkten i Norra provinserna]]

Nuvarande version från 22 juli 2024 kl. 17.14

Stapelia
L. 1753
Asblomssläktet
S. gigantea, jätteasblomma
S. gigantea, jätteasblomma
Tribus Ceropegieae
Underfamilj Asclepiadoideae
Familj Apocynaceae
Ordning Gentianales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Asblomssläktet omfattar ungefär 30 arter i familjen oleanderväxter. Växterna i släktet är suckulenter som saknar blad och bildar tuvor eller mattor. Stjälkarna är sammetsliknande och har 4 till 6 längsgående rader med vårtor. Blommornas kronblad är vanligen håriga med en veckad yta. De är gulaktiga till brunaktiga och luktar illa. Utbredningsområdet är i södra tropiska Afrika och södra Afrika. Några arter odlas som prydnadsväxter.

Arter

S. acuminata Masson 1797
S. arenosa C.A.Lückh. 1935
S. asterias Masson 1797 - stjärnasblomma
S. cedrimontana Frandsen 1975
S. clavicorona I.Verd. 1931
S. concinna Masson 1797
S. divaricata Masson 1797
S. engleriana Schltr. 1905
S. erectiflora N.E.Br. 1889
S. flavopurpurea Marloth 1909
S. gettliffei R.Pott 1913 - gul asblomma
S. gigantea N.E.Br. 1877 - jätteasblomma
S. glanduliflora Masson 1797
S. grandiflora Masson 1797 - stor asblomma
S. hirsuta L. 1753
S. kwebensis N.E.Br. 1903
S. leendertziae N.E.Br. 1910 - klock-asblomma
S. obducta L.C.Leach 1984
S. olivacea N.E.Br. 1875
S. paniculata Willd. 1814
S. parvula Kers 1969
S. pearsonii N.E.Br. 1913
S. pillansii N.E.Br. 1904
S. remota R.A.Dyer 1979
S. rubiginosa Nel 1936
S. rufa Masson 1797
S. schinzii A.Berger & Schltr. 1909
S. similis N.E.Br. 1911
S. surrecta N.E.Br. 1909
S. unicornis C.A.Lückh. 1938
S. villetiae C.A.Lückh. 1938
 

Systematik

Typart för asblomssläktet är S. hirsuta. Det vetenskapliga namnet Stapelia fick släktet av Carl von Linné för att hedra Johannes Bodaeus van Stapel (1602 - 1636), en nederländsk botaniker och läkare som blev mest känd för sitt arbete med att översätta Theophrastus Historia plantarum till latin.

Synonymer

Gonostemon Haw. 1812
Stisseria Heist. ex Fabr. 1759

Referenser

  • Manning, John: Field Guide to Fynbos, Struik Nature, Cape Town, South Africa 2008 (eng). ISBN 978-1-77007-265-7. 
  • Albers, Focke; Ulrich Meve: Illustrated Handbook of Succulent Plants: Asclepiadaceae, Springer Science & Business Media, 2002 (eng). Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-07-22.
  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-07-22].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - asblomssläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9