Stenocereus eruca

Från Plantae
Stenocereus eruca
(Brandegee) A.C.Gibson & K.E.Horak 1979
Gardenology.org-IMG 4422 hunt0904.jpg
Släkte Stenocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Stenocereus eruca är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från havsnivå till 20 meter längs Magdalenaslätten i den mexikanska delstaten Baja California Sur. Den har ett liggande växtsätt, kryper längs marken ofta i stora klungor och med en topp som oftast pekar något uppåt.

S. eruca har en stam som är grågrön och blir 1 till 3 meter lång samt 4 till 8 centimeter i diameter. Stammen har tätt sittande taggar, utvecklar ofta adventivrötter och är uppdelad i 10 till 12 åsar. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas 1 till 3 centraltaggar som är gråaktiga och blir 1 till 2,5 centimeter långa. De är platta, dolkliknande, styva och pekar ofta bakåt mot basen. Runt centraltaggarna sitter 10 till 17 radiärtaggar som är vitaktiga och blir 1 till 1,5 centimeter långa. De är mer eller mindre runda och har olika längd. Den blommar sällan, men blomman är utdraget trattformad och blir 10 till 12 centimeter lång. Den är öppen under natten och är blekrosa till krämfärgad. Frukten är rund och blir 4 till 4 centimeter i diameter.[1][2]

Synonymer

Cereus eruca Brandegee 1889
Lemaireocereus eruca (Brandegee) Britton & Rose 1909
Machaerocereus eruca (Brandegee) Britton & Rose 1920
Rathbunia eruca (Brandegee) P.V.Heath 1992

Referenser

  1. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.