Molinia caerulea

Molinia caerulea (L.) Moench 1794 Blåtåtel
Släkte	Molinia
Tribus	Molinieae
Underfamilj	Arundinoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Blåtåtel är ett gräs i blåtåtelsläktet.

Detta gräs blir mellan 20 och 90 centimeter högt och ofta växer i tuvor. Stråbasen är knölformigt förtjockad. Alla stråets fåtaliga blad sitter vid basen. Långt nere finns en eller möjligen två ledknutar men för övrigt är hela strået utan ledknutar och blad. Vippan är alltid mycket smal och oftast mörkviolett. Till och med knappar och märken är nästan svartvioletta. Blomfjällets bas är dock vitgrön. Det sitter vanligen tre blommor på varje småax, men den översta blomman är steril och förkrympt.

Blåtåteln växer på tuviga myrar, någon gång på kärrängar och mera sällan i lundar. Den är utbredd över hela norden, även upp på kalfjället. Utbredningsområdet för övrigt är i huvudsak i Europa och norra Afrika samt österut till Kaukasus. Den har även naturaliserats på andra platser, bland annat i Nordamerika. Blåtåteln används ibland som prydnadsväxt och det finns en hel del namnsorter.

• 
• 

Underarter

Molinia caerulea ssp. approximata Charit. 2011

Molinia caerulea ssp. remota Charit. 2011

Synonymer

Aira atrovirens Thuill. 1799

Aira caerulea L. 1753

Amblytes caerulea (L.) Dulac 1867

Arundo agrostis Lapeyr. ex Willk. & Lange 1861

Cynodon caeruleus (L.) Raspail 1825

Enodium caeruleum (L.) Gaudin 1811

Enodium litorale Rchb. ex Kunth 1833

Enodium sylvaticum Link 1821

Festuca caerulea (L.) DC. 1805

Hydrochloa caerulea (L.) Hartm. 1819

Melica alpina G.Don ex D.Don 1831

Melica arundinacea Raeusch. 1797

Melica atrovirens (Thuill.) L Turq. 1825

Melica caerulea (L.) L. 1771

Melica sylvatica Link ex Steud. 1821

Melica variabilis Schur 1866

Molinia bertinii Carrière 1890

Molinia depauperata Lindl. ex D.Don 1831

Molinia euxina Pobed. 1949

Molinia horanszkyi Milk. 1987

Molinia hungarica Milk. 1987

Molinia minor (Holandre) Holandre 1842

Molinia rivulorum Pomel 1875

Molinia simonii Milk. 1987

Molinia sylvatica Link 1827

Molinia varia Schrank 1789

Molinia variabilis Wibel 1799

Poa caerulea (L.) Bernh. 1800

Referenser

• Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
• Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-06-30.
• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-06-30].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - blåtåtel - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9