Melica altissima

Melica altissima L. 1753 Jätteslok
Släkte	Melica
Undertribus	Meliceae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Jätteslok är en art i sloksläktet och familjen gräs. Den utvecklar långa rhizomer, är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 6 till 12 millimeter breda samt 15 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 50 till 100 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en luftig och spröd konstruktion som ger blommorna maximal exponering för vinden.

Jätteslok har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Albanien, Altaj, Bulgarien, centraleuropeiska Ryssland, östeuropeiska Ryssland, nordeuropeiska Ryssland, sydeuropeiska Ryssland, Grekland, Ungern, Iran, Irkutsk, Kazakstan, Kirgizistan, Krasnojarsk, Libanon och Syrien, Mongoliet, norra Kaukasus, nordvästeuropeiska Ryssland, Pakistan, Polen, Rumänien, Tadzjikistan, Transkaukasus, Turkmenistan, Tuva, Ukraina, Uzbekistan, västra Himalaya, västra Sibirien och Xinjiang. Den växer på öppna gräsmarker, sluttningar och skogsbryn, ofta från 200 till 2200 meters höjd över havet.

Synonymer

Melica sibirica Lam. 1791

Etymologi

Det vetenskapliga namnet altissima fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet altissima betyder “den högsta” på latin och syftar på att arten ofta blir högre än andra i sloksläktet. Suffixet ”-issima” används i latin för att bilda superlativ.

Referenser

• IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-02-07].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-02-07.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-02-07].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). DOI:10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.