Stenocereus griseus
Stenocereus griseus (Haw.) Buxb. 1961 Elfenbenskaktus | |
Släkte | Stenocereus |
Tribus | Pachycereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Elfenbenskaktus är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Utbredningsområdet är i Mexiko, Centralamerika och Västindien samt i Venezuela i norra Sydamerika och Colombia i västra Sydamerika.
Elfenbenskaktus blir upp till 9 meter hög. Basstammen är kort eller saknas helt men den förgrenar sig nära marken och växer trädliknande. Stammarna är grågröna till blågröna och 15 centimeter i diameter.
Stammen är uppdelad i 7 till 9 åsar och längs dem sitter grå areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas 1 centraltagg, sällan 3, som som blir 1 till 5,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 5 till 7 radiärtaggar som blir 0,6 till 1,2 centimeter långa.
Blomman är 5,5 till 6 centimeter lång och 4,5 till 5 centimeter i diameter. Den slår ut under natten och är öppen även under dagen efter. De yttre hyllebladen är gröna till rödaktiga och de inre är rosaaktigt vita. Frukten är oval och upp till 5 centimeter lång. Den är mörkröd med rött fruktkött. Fröna är svarta.
Synonymer
- Cactus eburneus Link 1822
- Cactus eburneus (Salm-Dyck) Spreng. 1825
- Cereus clavatus Otto & A.Dietr. 1838
- Cereus deficiens Otto & A.Dietr. 1838
- Cereus eburneus Salm-Dyck 1822
- Cereus eburneus var. clavatus Fobe 1908
- Cereus eburneus var. monstrosus Salm-Dyck ex DC. 1828
- Cereus eburneus var. polygonus Pfeiff. 1837
- Cereus griseus Haw. 1812
- Cereus peruvianus C.F.Först. 1846
- Cereus polygonatus Pfeiff. 1837
- Griseocactus griseus (Haw.) Guiggi 2012
- Griseocereus griseus (Haw.) Guiggi 2012
- Lemaireocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Britton & Rose 1920
- Lemaireocereus eburneus (Salm-Dyck) H.P.Kelsey & Dayton 1942
- Lemaireocereus griseus (Haw.) Britton & Rose 1909
- Neogriseocereus griseus (Haw.) Guiggi 2013
- Neolemaireocereus griseus (Haw.) Backeb. 1944
- Pilocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Walton 1898
- Rathbunia deficiens (Otto & A.Dietr.) P.V.Heath 1992
- Rathbunia grisea (Haw.) P.V.Heath 1992
- Rathbunia grisea var. monstrosa (Salm-Dyck ex DC.) P.V.Heath 1992
- Ritterocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Backeb. 1951
- Ritterocereus griseus (Haw.) Backeb. 1951
- Stenocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Buxb. 1961
- Stenocereus griseus var. monstrosus (Salm-Dyck ex DC.) P.V.Heath 1996
Referenser
- Alvarado-Sizzo, Hernán & Casas, Alejandro. (2023). "Stenocereus" 978-3-319-77089-5 52-1. doi:10.1007/978-3-319-77089-5_52-1
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-20.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-20].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - elfenbenskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9