Eulychnia breviflora

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eulychnia breviflora
Phil. 1860
Vit ulltofskaktus[1]
Eulychnia breviflora 2 ies.jpg
Släkte Eulychnia
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Vit ulltofskaktus är en art i ulltofskaktussläktet och familjen kaktusväxter som är endemiskt till Chile i regionerna Atacama och Coquimbo, från 0 till 400 meters höjd över havet. Den har ett trädlikt växtsätt med många grenar nerifrån, en välutvecklad basstam och blir 3 till 5 meter hög.[2]

Vit ulltofskaktus har en stam som är så gott som upprättväxande, har grå eller mörkgrön hud och blir 6 till 10 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 10 till 13 åsar som är uppdelade i vårtor med fåror mellan areolerna. Längs åsarna sitter areoler 5 till 15 ifrån varandra, areoler som är fyllda med stora mängder av ull och hår. Ur areolen utvecklas 10 till 30 taggar som är brunaktiga men blir grå med åldern och är svåra att särskilja mellan radiär- och centraltaggar. Taggarna består av 3 till 6 centraltaggar som pekar rakt ut, är styva och blir 5 till 15 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 10 till 22 radiärtaggar som spretar och blir upp till 3 centimeter långa. Blomman är vit eller blekrosa och blir 7 till 8 centimeter lång samt 5 till 6 centimeter i diameter. Hypanthium är täckt av små gröna fjäll och långt, tätt, gyllengult eller brunt hår. Frukten är klotformad, köttig och blir 5 till 6 centimeter i diameter. Den är täckt av ulligt hår och smakar surt. Fröna är mattsvarta eller brunsvarta och är 2 millimeter.[3]

Synonymer

Cereus longispinus Salm-Dyck 1845
Eulychnia longispina (Salm-Dyck) F.Ritter 1965
Eulychnia procumbens Backeb. 1963, nom. inval.
Eulychnia barquitensis F.Ritter 1980

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - vit ulltofskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 117. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 323. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 


Översättningar • Spanska: Tuna de Copado