Cinna latifolia

Cinna latifolia (Trevir. ex Göpp.) Griseb. 1852 Sötgräs
Släkte	Cinna
Undertribus	Cinninae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Sötgräs är en art i sötgrässläktet och gräsfamiljen. Den är en flerårig ört som växer med korta rhizomer och har linjära blad som utvecklas både vid basen och längs strået. Bladen blir 1 till 20 millimeter breda och 15 till 25 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat och ihåligt strå som blir 8 till 190 centimeter långt. I stråets topp bildas en öppen eller spretig vippa som bär de blommande småaxen. Gräsens blomställningar kan verka blygsamma vid första anblick, men bakom varje vippa döljer sig ett mästerverk av evolutionär ingenjörskonst — anpassat för spridning, vind och variation.

Sötgräs har ett mycket stort naturligt utbredningsområde som sträcker sig över stora delar av norra och centrala Nordamerika, delar av östra och norra Asien samt norra och mellersta Europa. I Sverige förekommer arten allmänt och trivs i både skogsmiljöer och fuktiga marker. En så här vidsträckt utbredning visar hur anpassningsbart sötgräs är — från de arktiska tundrorna till tempererade skogar, och påminner oss om hur vissa arter kan bli broar mellan olika världar och ekosystem.

Synonymer

Agrostis latifolia Trevir. ex Göpp. 1830

Agrostis suaveolens Blytt ex Sommerf. 1838

Blyttia suaveolens (Blytt ex Sommerf.) Fr. 1839

Cinna expansa Link 1833

Cinna kamtschatica Rupr. 1845

Cinna pendula (Trin.) Trin. 1841

Cinna suaveolens (Blytt ex Sommerf.) Rupr. 1846

Muhlenbergia baicalensis Trin. ex Turcz. 1856

Muhlenbergia pendula Trin. 1832

 

Etymologi

Det vetenskapliga namnet latifolia gavs arten av Johann Heinrich Robert Göppert i publikationen Die Offizinellen und technisch wichtigen Pflanzen unserer Gärten insbesondere des Botanischen Gartens zu Breslau som utgavs 1830. Artepitet latifolia kommer från latinets latus som betyder ”bred” och folium som betyder ”blad”, och beskriver artens breda bladform. I många artnamn speglas växtens karaktärsdrag i latinska ord — ett enkelt, men elegant sätt att förmedla viktiga kännetecken med ett språk som överlevt årtusenden.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-10].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-10.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-07-10].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Goeppert, H. R.: Die Offizinellen und technisch wichtigen Pflanzen unserer Gaerten inbesondere des Botanischen Gartens zu Breslau, Goerlitz 1830 (ger). Libris. 
• Ledebour, Carl Friedrich von: Flora Rossica sive enumeratio plantarum in totius imperii rossici, Stuttgart 1842-1853 (lat). Libris. 

• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.