Calamagrostis purpurea

Calamagrostis purpurea (Trin.) Trin. 1824 Brunrör
Släkte	Calamagrostis
Undertribus	Agrostidinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Brunrör är en art i rörsläktet och familjen gräs. Den utvecklar korta rhizomer och är tuvbildande, flerårig ört med linjära blad. Bladen växer både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 12 millimeter breda samt 10 till 55 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 20 till 200 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som tillsammans bildar en öppen eller spretig vippa – en blomställning som med sin luftiga form hjälper vinden att sprida pollen och frön effektivt.

Brunrör har ett mycket vidsträckt naturligt utbredningsområde över stora delar av norra Europa, Nordamerika och Asien. I Europa finns arten bland annat i Sverige och andra nordiska länder, samt i tempererade och kalla regioner längre söderut. Den förekommer i kustnära våtmarker, flodstränder och subalpina områden, och trivs i fuktiga miljöer såsom kärr, ängar och våtmarker, ofta på näringsrika och kalkhaltiga jordar. Utbredningen sträcker sig från låglänta områden nära havsnivå upp till cirka 2500 meter över havet i bergsområden.

Synonymer

Arundo purpurea Trin. 1821

Deyeuxia purpurea (Trin.) Kunth 1829

Agrostis groenlandica Steud. 1854

Arundo langsdorffii Link 1821

Calamagrostis amurensis Prob. 1983

Calamagrostis baicalensis Litv. 1911

Calamagrostis barbata V.N.Vassil. 1963

Calamagrostis confusa V.N.Vassil. 1950

Calamagrostis elata Blytt 1861

Calamagrostis flexuosa Rupr. 1846

Calamagrostis fusca Kom. 1932

Calamagrostis grandis Petrov 1930

Calamagrostis lanceolata Trin. ex Steud. 1840

Calamagrostis langsdorffii (Link) Trin. 1824

Calamagrostis langsdorffii Nyman 1882

Calamagrostis latifolia Blytt 1861

Calamagrostis manshurica A.I.Baranov & Skvortsov 1965

Calamagrostis notabilis Litv. 1921

Calamagrostis pallidiflora Müll.Berol. 1865

Calamagrostis phragmitoides Hartm. 1832

Calamagrostis pooides V.N.Vassil. 1963, nom. illeg.

Calamagrostis poplawskae Roshev. 1936

Calamagrostis pseudophragmites Blytt 1861, nom. illeg.

Calamagrostis pulchella Blytt 1861

Calamagrostis ramosa Nakai ex Honda 1930

Calamagrostis rivalis (Torges) H.Scholz 1971

Calamagrostis rubicunda Blytt 1861

Calamagrostis tolmatschewii Prob. 1984

Calamagrostis trinii Almq. & Lehbert 1911

Calamagrostis unilateralis Petrov 1930

Calamagrostis viridula Takeda 1910

Calamagrostis yendoana Honda 1927

Deyeuxia elata (Blytt) Munro ex Hook.f. 1861

Deyeuxia langsdorffii (Link) Kunth 1829

Etymologi

Det vetenskapliga namnet purpurea gavs av Carl Bernhard von Trinius i publikationen Neue Entdeckungen im ganzen Umfang der Pflanzenkunde Vol. 2 år 1821. Namnet kommer från latinets purpureus, som betyder ”purpurröd” eller ”djupt rödviolett”, och syftar på artens ofta purpurröda inslag i blommor eller blad – något som också speglas i det svenska namnet Brunrör, där ”brun” anspelar på den mörkare, rödbruna nyansen.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-04].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-04.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-07-04].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Sprengel, Kurt Polycarp Joachim: Neue Entdeckungen im ganzen Umfang der Pflanzenkunde, F. Fleischer, Leipzig 1820-1822 (ger). Libris. 
• Trinius, Carl Bernhard: De graminibus unifloris et sesquifloris, dissertatio botanica, sistens theoriae constructionis floris graminei epicrisin, terminologiae novae rationes, de methodo disquisitiones; adjecta generum ac specierum e tribu uni- et sesquiflororum plurium synopsis, Impensis Academiae Imperialis Scientiarum,, Petropoli 1824 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.15650. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.