Rumex acetosella: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=L. |year=1753 |altrubrik=Bergsyra |bild=20130528Kleiner Sauerampfer Reilingen2.jpg |genus=Rumex |fam=Polygonaceae |ord=Caryophyllale…')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 14: Rad 14:
'''Bergsyra''' är en flerårig [[ört]] i [[skräppsläktet]] i familjen [[slideväxter]].  
'''Bergsyra''' är en flerårig [[ört]] i [[skräppsläktet]] i familjen [[slideväxter]].  


Denna art har en krypande jordstam från vilken många stjälkar växer upp. De är upprätta, förgrenade och 15 till 55 centimeter höga. De nedre [[bladen]] är pilformade med ett par mindre flikar vid bladbasen, 1 till 5 centimeter långa och knappt 0,5 centimeter breda. Bladen längre upp är linjära till lansettformade. [[Blommorna]] är enkönade och finns på olika plantor. Bergsyra är alltså en [[tvåbyggare]]. De sitter i småsamlingar som bildar en avlång, ganska gles samling upptill på stjälken. Blomfärgen är rödaktig.
Denna art har en krypande [[jordstam]] från vilken många stjälkar växer upp. De är upprätta, förgrenade och 15 till 55 centimeter höga. De nedre [[bladen]] är pilformade med ett par mindre flikar vid bladbasen, 1 till 5 centimeter långa och knappt 0,5 centimeter breda. Bladen längre upp är linjära till lansettformade.  


Utbredningsområdet är i [[Europa]] och i den norra delen av [[Asien]].
[[Blommorna]] är enkönade och finns på olika plantor. Bergsyra är alltså en [[tvåbyggare]]. De sitter i småsamlingar som bildar en avlång, ganska gles samling upptill på stjälken. Blomfärgen är rödaktig.
 
Det ursprungliga utbredningsområdet är i [[Europa]], [[norra Afrika]], [[Makaronesien]], [[södra Afrika]], i [[tempererat klimat]] i [[Asien]] samt på [[Grönland]]. Bergsyra har även [[naturaliserats]] i andra områden i världen.  


== Underarter ==
== Underarter ==
* ''R. acetosella'' ssp. ''acetoselloides'' med utbredning i östra [[medelhavsområdet]]
* ''Rumex acetosella'' ssp. ''acetoselloides'' <small>(Balansa) Den Nijs 1984</small>
* ''R. acetosella'' ssp. ''angiocarpus''
* ''Rumex acetosella'' ssp. ''angiocarpus'' <small>(Murb.) Murb. 1899</small>
* ''R. acetosella'' ssp. ''pyrenaicus'', gömsyra, med utbredning i sydvästra Europa och nordvästra [[Afrika]]
* ''Rumex acetosella'' ssp. ''arenicola'' <small>Y.Mäkinen ex Elven 1999</small> - sandsyra
* ''Rumex acetosella'' ssp. ''multifidus'' <small>(L.) Schübl. & G.Martens 1834</small>
* ''Rumex acetosella'' ssp. ''pyrenaicus'' <small>(Pourr. ex Lapeyr.) Akeroyd 1991</small>
 
== Synonymer ==
* ''Acetosa acetosella'' <small>(L.) Mill. 1768</small>
* ''Acetosa acetoselloides'' <small>(Balansa) Holub 1984</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''acetoselloides''
* ''Acetosa angiocarpa'' <small>(Murb.) Holub 1984</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''angiocarpus''
* ''Acetosa arvensis'' <small>Montandon 1856</small>
* ''Acetosa hastata'' <small>Moench 1794</small>
* ''Acetosa multifida'' <small>(L.) Chaz. 1789</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''multifidus''
* ''Acetosa parva'' <small>Gilib. 1792</small>
* ''Acetosa repens'' <small>Gray 1822</small>
* ''Acetosa sterilis'' <small>Mill. 1768</small>
* ''Acetosella acetosella'' <small>(L.) Small 1933</small>
* ''Acetosella angiocarpa'' <small>(Murb.) Á.Löve 1948</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''angiocarpus''
* ''Acetosella multifida'' <small>(L.) Á.Löve 1983</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''multifidus''
* ''Acetosella tenuifolia'' <small>(Wallr.) Á.Löve 1948</small>
* ''Acetosella vulgaris'' <small>(W.D.J.Koch) Fourr. 1869</small>
* ''Lapathum acetosella'' <small>(L.) Scop. 1771</small>
* ''Lapathum arvense'' <small>Lam. 1779</small>
* ''Pauladolfia acetosella'' <small>(L.) Börner 1912</small>
* ''Rumex acetoselloides'' <small>Balansa 1854</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''acetoselloides''
* ''Rumex angiocarpus'' <small>Murb. 1892</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''angiocarpus''
* ''Rumex arvensis'' <small>Dulac 1867</small>
* ''Rumex australis'' <small>(Willk.) A.Fern. 1984</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''pyrenaicus''
* ''Rumex falcarius'' <small>Willd. ex Ledeb. 1850</small>
* ''Rumex fascilobus'' <small>Klokov 1948</small>
* ''Rumex infestus'' <small>Salisb. 1796</small>
* ''Rumex multifidus'' <small>L. 1762</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''multifidus''
* ''Rumex pyrenaicus'' <small>Pourr. ex Lapeyr. 1818</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''pyrenaicus''
* ''Rumex supinus'' <small>Campd. 1819</small> &rarr; ''R. acetosella'' ssp. ''pyrenaicus''
* ''Rumex tenuifolius'' <small>(Wallr.) Á.Löve 1941</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
<small>
<small>
* {{bokref |redaktör=Komarov Vladimir Leontʹevič|titel=Flora of the U.S.S.R. |år=1963- |utgivningsort=Jerusalem |språk=eng|libris=8198257 }}  
* {{Bokref/USSR}}
* {{COL|col-dat=29th July 2014|dat=2014-07-27}}
* {{POWO|2023-06-16}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-06-16}}
* {{SKUD|37272|bergsyra}}
* {{SKUD|37272|bergsyra}}
</small>
</small>
Rad 39: Rad 74:
[[Kategori:Växter i Irland]]
[[Kategori:Växter i Irland]]
[[Kategori:Växter i Norge]]
[[Kategori:Växter i Norge]]
[[Kategori:Växter på Svalbard]]
[[Kategori:Växter i Sverige]]
[[Kategori:Växter i Sverige]]
[[Kategori:Växter i centrala Europa]]
[[Kategori:Växter i centrala Europa]]
Rad 49: Rad 83:
[[Kategori:Växter i Nederländerna]]
[[Kategori:Växter i Nederländerna]]
[[Kategori:Växter i Polen]]
[[Kategori:Växter i Polen]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter på Sardinien]]
[[Kategori:Växter i Schweiz]]
[[Kategori:Växter i Schweiz]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter på Balearerna]]
[[Kategori:Växter på Korsika]]
[[Kategori:Växter på Korsika]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Portugal]]
[[Kategori:Växter i Portugal]]
[[Kategori:Växter på Sardinien]]
[[Kategori:Växter i Spanien]]
[[Kategori:Växter i Spanien]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
[[Kategori:Växter i Albanien]]
[[Kategori:Växter i Albanien]]
[[Kategori:Växter i Bulgarien]]
[[Kategori:Växter i Bulgarien]]
[[Kategori:Växter på Kreta]]
[[Kategori:Växter i Grekland]]
[[Kategori:Växter i Grekland]]
[[Kategori:Växter i Italien]]
[[Kategori:Växter i Italien]]
[[Kategori:Växter på Kreta]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter på Sicilien]]
[[Kategori:Växter på Sicilien]]
[[Kategori:Växter på Balkan]]
[[Kategori:Växter på Balkan]]
Rad 69: Rad 102:
[[Kategori:Växter i Vitryssland]]
[[Kategori:Växter i Vitryssland]]
[[Kategori:Växter i Baltikum]]
[[Kategori:Växter i Baltikum]]
[[Kategori:Växter på Krim]]
[[Kategori:Växter i centraleuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i centraleuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i östeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i östeuropeiska Ryssland]]
Rad 76: Rad 108:
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i norra Afrika]]
[[Kategori:Växter i Algeriet]]
[[Kategori:Växter i Marocko]]
[[Kategori:Växter i Makaronesien]]
[[Kategori:Växter på Kanarieöarna]]
[[Kategori:Växter på Madeira]]
[[Kategori:Växter i södra Afrika]]
[[Kategori:Växter i Kapprovinserna]]
[[Kategori:Växter i Lesotho]]
[[Kategori:Växter i KwaZulu-Natal]]
[[Kategori:Växter i Fristatsprovinsen]]
[[Kategori:Växter i Eswatini]]
[[Kategori:Växter i Norra provinserna]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
Rad 87: Rad 132:
[[Kategori:Växter i ryska Fjärran östern]]
[[Kategori:Växter i ryska Fjärran östern]]
[[Kategori:Växter i Amur]]
[[Kategori:Växter i Amur]]
[[Kategori:Växter i Kamtjatka]]
[[Kategori:Växter i Chabarovsk]]
[[Kategori:Växter i Chabarovsk]]
[[Kategori:Växter i Kamtjatka]]
[[Kategori:Växter på Kurilerna]]
[[Kategori:Växter på Kurilerna]]
[[Kategori:Växter i Magadan]]
[[Kategori:Växter i Magadan]]
Rad 99: Rad 144:
[[Kategori:Växter i Transkaukasus]]
[[Kategori:Växter i Transkaukasus]]
[[Kategori:Växter i västra Asien]]
[[Kategori:Växter i västra Asien]]
[[Kategori:Växter på östra Egeiska öarna]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Libanon och Syrien]]
[[Kategori:Växter i Libanon och Syrien]]
Rad 107: Rad 153:
[[Kategori:Växter i Manchuriet]]
[[Kategori:Växter i Manchuriet]]
[[Kategori:Växter i norra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i norra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Kina]]
[[Kategori:Växter i Xinjiang]]
[[Kategori:Växter i Xinjiang]]
[[Kategori:Växter i Mongoliet]]
[[Kategori:Växter i Mongoliet]]
Rad 114: Rad 159:
[[Kategori:Växter i Taiwan]]
[[Kategori:Växter i Taiwan]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter i östra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i Nepal]]
[[Kategori:Växter i västra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i subarktiska Amerika]]
[[Kategori:Växter på Grönland]]

Nuvarande version från 16 juni 2023 kl. 06.17

Rumex acetosella
L. 1753
Bergsyra
20130528Kleiner Sauerampfer Reilingen2.jpg
Släkte Rumex
Familj Polygonaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Bergsyra är en flerårig ört i skräppsläktet i familjen slideväxter.

Denna art har en krypande jordstam från vilken många stjälkar växer upp. De är upprätta, förgrenade och 15 till 55 centimeter höga. De nedre bladen är pilformade med ett par mindre flikar vid bladbasen, 1 till 5 centimeter långa och knappt 0,5 centimeter breda. Bladen längre upp är linjära till lansettformade.

Blommorna är enkönade och finns på olika plantor. Bergsyra är alltså en tvåbyggare. De sitter i småsamlingar som bildar en avlång, ganska gles samling upptill på stjälken. Blomfärgen är rödaktig.

Det ursprungliga utbredningsområdet är i Europa, norra Afrika, Makaronesien, södra Afrika, i tempererat klimat i Asien samt på Grönland. Bergsyra har även naturaliserats i andra områden i världen.

Underarter

  • Rumex acetosella ssp. acetoselloides (Balansa) Den Nijs 1984
  • Rumex acetosella ssp. angiocarpus (Murb.) Murb. 1899
  • Rumex acetosella ssp. arenicola Y.Mäkinen ex Elven 1999 - sandsyra
  • Rumex acetosella ssp. multifidus (L.) Schübl. & G.Martens 1834
  • Rumex acetosella ssp. pyrenaicus (Pourr. ex Lapeyr.) Akeroyd 1991

Synonymer

  • Acetosa acetosella (L.) Mill. 1768
  • Acetosa acetoselloides (Balansa) Holub 1984 → R. acetosella ssp. acetoselloides
  • Acetosa angiocarpa (Murb.) Holub 1984 → R. acetosella ssp. angiocarpus
  • Acetosa arvensis Montandon 1856
  • Acetosa hastata Moench 1794
  • Acetosa multifida (L.) Chaz. 1789 → R. acetosella ssp. multifidus
  • Acetosa parva Gilib. 1792
  • Acetosa repens Gray 1822
  • Acetosa sterilis Mill. 1768
  • Acetosella acetosella (L.) Small 1933
  • Acetosella angiocarpa (Murb.) Á.Löve 1948 → R. acetosella ssp. angiocarpus
  • Acetosella multifida (L.) Á.Löve 1983 → R. acetosella ssp. multifidus
  • Acetosella tenuifolia (Wallr.) Á.Löve 1948
  • Acetosella vulgaris (W.D.J.Koch) Fourr. 1869
  • Lapathum acetosella (L.) Scop. 1771
  • Lapathum arvense Lam. 1779
  • Pauladolfia acetosella (L.) Börner 1912
  • Rumex acetoselloides Balansa 1854 → R. acetosella ssp. acetoselloides
  • Rumex angiocarpus Murb. 1892 → R. acetosella ssp. angiocarpus
  • Rumex arvensis Dulac 1867
  • Rumex australis (Willk.) A.Fern. 1984 → R. acetosella ssp. pyrenaicus
  • Rumex falcarius Willd. ex Ledeb. 1850
  • Rumex fascilobus Klokov 1948
  • Rumex infestus Salisb. 1796
  • Rumex multifidus L. 1762 → R. acetosella ssp. multifidus
  • Rumex pyrenaicus Pourr. ex Lapeyr. 1818 → R. acetosella ssp. pyrenaicus
  • Rumex supinus Campd. 1819 → R. acetosella ssp. pyrenaicus
  • Rumex tenuifolius (Wallr.) Á.Löve 1941

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-16.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-16].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - bergsyra - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9