Aylostera einsteinii

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rebutia einsteinii
Frič 1931
Mörk guldkranskaktus[1]
Rebutia einsteinii 1.jpg
Undergrupp Mediolobivia
Släkte Rebutia
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Mörk guldkranskaktus är en art i kranskaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 2800 till 4300 i de argentinska provinserna Jujuy och Salta. Den har ett tuvbildande växtsätt med en smalt cylindrisk stam.

  • R. einsteinii ssp. aureiflora

  • R. einsteinii ssp. gonjianii

  • Utbredningskarta

Mörk guldkranskaktus blir upp till 8 centimeter hög samt 3,5 centimeter i diameter och har en grön hud som ofta får en anstrykning av brons när den växer i starkt solsken. Stammen är uppdelad i 13 till 16 vertikala eller spiralvridna åsar som är uppdelade i vårtor. På varje vårta sitter en areol. Ur areolen utvecklas 0 till 4 centraltaggar. Runt centraltaggarna sitter 8 till 12 borstlika radiärtaggar som är bruna till vita och blir 2 till 5 millimeter långa. Blomman är tratt- till klockformad och blir 3 centimeter lång samt 3,5 centimeter i diameter. Den är gyllengul till orange. Blombärande areoler har hår och ibland borststrån. Frukten är platt klotformad, naken och spricker upp då den mognat.[2][3]

Underarter

R. einsteinii ssp. einsteinii

Underart einsteinii har ingen centraltagg.

Guldkranskaktus - R. einsteinii ssp. aureiflora (Backeb.) Hjertson 2003

Underart aureiflora är tuvbildande med en platt klotformad stam och blir upp till 6 centimeter i diameter. Huden är grön med en röd anstrykning. Vårtorna är cirka 6 millimeter in diameter och på dem sitter det 3 till 4 borstlika centraltaggar som blir upp till 10 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 11 till 16 radiärtaggar som blir upp till 6 millimeter långa. Blomman är brett trattformad, gul med vitt svalg eller ibland orange, röd eller lila. Frukten är platt klotformad och röd.

R. einsteinii ssp. gonjianii (R.Kiesling) Hjertson 2003

Underart gonjianii är solitärväxande eller tuvbildande och har en cylindrisk stam som blir upp till 7 centimeter hög samt 1 till 2 centimeter i diameter. Vårtorna är 3 millimeter långa, 2 millimeter breda och på dem sitter en elliptisk areol. Ur areolen utvecklas ingen centraltagg men 12 till 14 radiärtaggar som är tillbakaböjda. Blomman är klock- till trattformad och blekgul till röd.

Synonymer

Lobivia einsteinii (Frič) Rausch 1987
Lobivia auranitida Wessner 1937
Mediolobivia auranitida (Wessner) Krainz 1947
Rebutia auranitida (Wessner) Buin. & Donald 1963
Lobivia schmiedcheniana U.Köhler 1939
Mediolobivia schmiedcheniana (U.Köhler) Krainz 1947
Lobivia conoidea Wessner 1940
Mediolobivia conoidea (Wessner) Krainz 1947
Mediolobivia neopygmaea Backeb. 1957
ssp. aureiflora
Rebutia aureiflora Backeb. 1932
Mediolobivia aureiflora (Backeb.) Backeb. 1934
Lobivia euanthema Backeb. 1934
Mediolobivia euanthema (Backeb.) Krainz 1947
Acantholobivia euanthema (Backeb.) Y.Itô 1957
Rebutia euanthema (Backeb.) Buin. & Donald 1963
Mediolobivia elegans Backeb. 1934
Rebutia aureiflora ssp. elegans (Backeb.) Donald 1976
Rebutia oculata Werderm. 1935
Rebutia sarothroides Werderm. 1936
Mediolobivia sarothroides (Werderm.) Buin. 1940
ssp. gonjianii
Rebutia gonjianii R.Kiesling 1973

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - mörk guldkranskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.