Praecereus euchlorus

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Praecereus euchlorus
(F.A.C.Weber) N.P.Taylor 1997
Mörkgrön nattkaktus[1]
Praecereus euchlorus (F.A.C.Weber) N.P.Taylor.jpg
Släkte Praecereus
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Mörkgrön nattkaktus är en art i släktet Praecereus och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från havsnivå till 2000 meter i Argentina, Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Paraguay, Peru och Venezuela. Den är lätt upprättväxande till en början med få grenar men kröker sig och klättrar på andra träd med tiden och blir upp till 5 meter hög.

  • Illustration från Blühende Kakteen 1900-1905.[2]

Mörkgrön nattkaktus har en tunn stam. Stammen är uppdelad i 4 till 14 låga åsar som är relativt skarpa. Längs åsarna sitter areoler upp till 3 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas så många som 20 taggar som är veka, vitaktiga, nålliknande och blir upp till 8 millimeter långa. Blomman utvecklas på sidan av stammen och är vit till grönvit. Den blir 6 till 10 centimeter lång och 3 till 7 centimeter i diameter. Hypanthium och blompip är täckt av små fjäll, men saknar hår, borststrån och taggar. Frukten är oval och blir upp till 6 centimeter lång samt 5 centimeter i diameter.[3][4]

Underarter

P. euchlorus ssp. euchlorus

Underart euchlorus har 8 åsar och 10 till 14 taggar per areol. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i Brasilien, Bolivia, Argentina och Paraguay.

P. euchlorus ssp. amazonicus (K.Schum.) N.P.Taylor 1997

Underart amazonicus har 7 åsar och cirka 15 taggar per areol. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i Bolivia och nordöstra Peru.

P. euchlorus ssp. diffusus (Britton & Rose) N.P.Taylor 1997

Underart diffusus har 4 till 9 åsar och 7 till 17 taggar per areol. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i södra Ecuador och norra Peru.

P. euchlorus ssp. jaenensis (Rauh & Backeb.) Ostolaza 1998

Underarten jaenensis har 11 till 14 åsar och cirka 20 taggar per areol. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i norra Peru.

P. euchlorus ssp. smithianus (Britton & Rose) N.P.Taylor 1997

Underart smithianus har 8 till 11 åsar och så många som 13 taggar per areol. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i Colombia och Venezuela.

Synonymer

Cereus euchlorus F.A.C.Weber 1897
Monvillea euchlora (F.A.C.Weber) Backeb. 1960
Cereus lauterbachii K.Schum. ex Chodat & Hassler 1903
Monvillea lauterbachii (K.Schum. ex Chodat & Hassler) Borg 1937
Cereus amazonicus K.Schum. 1913
Monvillea amazonica (K.Schum.) Britton & Rose 1920
Praecereus amazonicus (K.Schum.) Buxb. 1968
Cephalocereus smithianus Britton & Rose 1920
Cereus smithianus (Britton & Rose) Werderm. ex Backeb. 1931
Monvillea smithiana (Britton & Rose) Backeb. 1934
Praecereus smithianus (Britton & Rose) Buxb. 1968
Monvillea diffusa Britton & Rose 1920
Cereus diffusus (Britton & Rose) Werderm. ex Backeb. 1931
Monvillea maritima Britton & Rose 1920
Praecereus maritimus (Britton & Rose) Buxb. 1968
Pilocereus campinensis Backeb. & Voll 1950
Monvillea campinensis (Backeb. & Voll) Backeb. 1960
Praecereus campinensis (Backeb. & Voll) Buxb. 1969
Cereus campinensis (Backeb. & Voll) P.J.Braun l988
Monvillea jaenensis Rauh & Backeb. 1957
Praecereus jaenensis (Rauh & Backeb.) Buxb. 1968
Monvillea ballivianii Cárdenas 1959
Cereus ballivianii (Cárdenas) P.J.Braun & Esteves l995
Monvillea apoloensis Cárdenas 1961
Praecereus apoloensis (Cárdenas) Buxb. 1968
Cereus apoloensis (Cárdenas) P.J.Braun & Esteves 1995
Monvillea alticostata F.Ritter 1979
Cereus alticostatus (F.Ritter) P.J.Braun 1988
Cereus euchlorus ssp. alticostatus (F.Ritter) P.J.Braun & Esteves 1995
Monvillea piedadensis F.Ritter 1979
Cereus campinensis ssp. piedadensis (F.Ritter) P.J.Braun 1988
Monvillea leucantha F.Ritter 1980
Cereus euchlorus ssp. leucanthus (F.Ritter) P.J.Braun & Esteves 1995
Monvillea pugionifera F.Ritter 1981

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - mörkgrön nattkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Schumann Karl, Gürke Max: Blühende Kakteen = (Iconographia Cactacearum). Bd 1, J. Neumann, Neudamm 1900-1905 (ger). Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  4. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.