Ixia scillaris

Från Plantae
Version från den 22 augusti 2022 kl. 23.17 av Helena (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ixia scillaris
L. 1762
Ixia scillaris 1DS-II 3-6659.jpg
Släkte Ixia
Familj Iridaceae
Ordning Asparagales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Ixia scillaris är en flerårig knölväxt i ixiasläktet i familjen svärdsliljeväxter.

Denna art blir mellan 25 och 50 centimeter hög. Bladen är svärdformade och upp till 25 centimeter långa.

Överst på stjälken sitter 7 till 25 blommor i en relativt gles, avlång samling som kan vara förgrenad. Kronpipen är smal och knappt 0,5 centimeter lång. Ståndarknapparna är hängande. Blomfärgen är rosa till lila och blommorna doftar.

Utbredningsområdet är i Kapprovinserna i Sydafrika.

Underart och varietet

  • Ixia scillaris ssp. toximontana Goldblatt & J.C.Manning 2012
  • Ixia scillaris var. latifolia Ker Gawl. 1801

Synonymer

  • Agretta pentandra (L.f.) Eckl. 1827
  • Gladiolus burmanni Schrank 1822
  • Gladiolus ramosus L. 1753
  • Hesperantha pentandra Drège ex Baker 1877
  • Ixia pentandra L.f. 1782
  • Ixia reflexa Andrews 1797 → I. scillaris var. latifolia
  • Ixia rotata Ker Gawl. 1801 → I. scillaris var. latifolia
  • Melasphaerula ramosa (L.) Klatt 1894
  • Phalangium ramosum (L.) Burm.f. 1768
  • Tritonia scillaris (L.) Baker 1877
  • Tritonia stricta Eckl. ex Klatt 1882
  • Tritonixia scillaris (L.) Klatt 1882


Det finns 2 andra arter med samma namn som numera är synonymer :

Referenser

  • Manning, John: Field Guide to Fynbos, Struik Nature, Cape Town, South Africa 2008 (eng). ISBN 978-1-77007-265-7. 
  • Bill Richardson: The Ixia Species https://www.angelfire.com/ri/ixia/ - Arkiverad Internet Archive Wayback Machine Läst 2022-08-14
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-08-22.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-08-22].