Lobivia pentlandii

Från Plantae
Version från den 6 januari 2013 kl. 11.42 av Helena (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Echinopsis pentlandii
(W.J.Hooker) Salm-Dyck ex A.Dietr. 1846
Syskonsjöborrekaktus [1]
Lobivia pentlandii JK 209.jpg
Undergrupp Lobivia
Släkte Echinopsis
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Syskonsjöborrekaktus är en art i sjöborrekaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i Anderna, från södra Peru till norra Bolivia. Den är vanligtvis tuvbildande där varje stam är klotformad till oval med insjunken topp och varierar mycket i storlek men blir upp till 12 centimeter i diameter. Huden är ljusgrön med blåaktiga nyanser.

Syskonsjöborrekaktusen är uppdelad i 12 till 15 höga åsar som har djupa tvärgående fåror vilket bildar långa vassa yxformade vårtor. I fårorna sitter areolerna 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas taggar som varierar mycket i antal och längd. Taggarna består av 0 till 1 centraltagg som blir 3 till 9 centimeter långa. Runt den eventuella centraltaggen sitter 5 till 15 radiärtaggar som är gulbruna och blir upp till 3 centimeter långa. De är bakåtkrökta. Blomman är kort trattformad och är öppen under dagen. Den varierar mycket till färgen och kan vara från rosalila till orange till gul och har ofta ett ljusare svalg. Blomman blir 4 till 6 centimeter lång och har en relativt kraftig blompip som blir upp till 1 centimeter i diameter. Frukten är klotformad och blir 1 till 1,2 centimeter i diameter.[2]

Synonymer

Denna art varierar väldigt mycket i de olika bestånden och har blivit beskriven under många namn genom åren. Fältstudier visar att ingen av dessa synonymer förtjänar att få vara en fristående art eller underart.

Echinocactus pentlandii W.j.Hooker 1844
Lobivia pentlandii (W.J.Hooker) Britton & Rose 1922
Echinopsis scheeri Salm-Dyck 1850
Lobivia scheeri (Salm-Dyck) Rausch 1992
Lobivia boliviensis Britton & Rose 1922
Lobivia higginsiana Backeb. 1933
Lobivia wegheiana Backeb. 1933
Echinopsis hardeniana Boed. 1935
Lobivia hardeniana (Boed.) Boed. 1935
Echinopsis pentlandii ssp. hardeniana (Boed.) G.Navarro 1996
Lobivia argentea Backeb. 1935
Lobivia leucorhodon Backeb. 1935
Lobivia leucoviolacea Backeb. 1935
Lobivia raphidacantha Backeb. 1935
Lobivia varans Backeb. 1935
Lobivia schneideriana Backeb. 1937
Lobivia aculeata Buin. 1941
Lobivia brunneo-rosea Backeb. 1957
Lobivia lauramarca Rauh & Backeb. 1957
Lobivia aurantiaca Backeb. 1959, nom. inval.
Lobivia johnsoniana Backeb. 1959
Lobivia titicacensis Cárdenas 1959
Lobivia multicostata Backeb. 1963, nom. inval.
Lobivia larae Cárdenas 1964
Echinopsis pentlandii ssp. larae (Cárdenas) G.Navarro 1996
Lobivia omasuyana Cárdenas 1965

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - syskonsjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 276-277. ISBN 0-88192-498-9. Libris.