Lobivia obrepanda
Echinopsis obrepanda (Salm-Dyck) K.Schum. 1894 Yxsjöborrekaktus [1] | |
Undergrupp | Echinopsis |
Släkte | Echinopsis |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Yxsjöborrekaktus är en art i sjöborrekaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba, Santa Cruz och Tarija. Den är vanligtvis solitärväxande men kan bilda tuvor med åldern. Stammen är platt klotformad och blir upp till 20 centimeter i diameter. Huden är blank och mörkgrön till grågrön.
Yxsjöborrekaktusen är uppdelad i 13 till 18 skarpa åsar som i sin tur är uppdelade i yxformade vårtor. I fördjupningarna längs åsarna sitter grå areoler 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolerna utvecklas något krökta taggar som är vita till brunaktiga. Taggarna består av 1 till 3 centraltaggar som har krökta spetsar och blir 2 till 5 centimeter långa. Ibland saknas centraltaggen helt. Runt centraltaggarna sitter 6 till 13 radiärtaggar som blir upp till 1 centimeter långa. De flesta sitter arrangerade likt kammar. Blomman är vit och blir 10 till 20 centimeter lång samt dofta persilja. De inre kronbladen är uppåtkrökta och de yttre spretar. Blompipen är något krökt. Frukten är klotformad och havltorr då den mognat.[2][3]
Synonymer
- Echinocactus obrepandus Salm-Dyck 1845
- Pseudolobivia obrepanda (Salm-Dyck) Backeb. ex Krainz 1942
- Echinopsis fiebrigii Gürke 1905
- Pseudolobivia fiebrigii (Gürke) Backeb. ex Krainz 1942
- Pseudolobivia carmineoflora G.Hoffmann & Backeb. 1959, nom. inval.
- Echinopsis carmineoflora (G.Hoffmann & Backeb.) H.Friedrich 1974, nom. inval.
- Echinopsis tapecuana F.Ritter 1965
- Echinopsis obrepanda ssp. tapecuana (F.Ritter) G.Navarro 1996
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - yxsjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.