Cipocereus
| Cipocereus F.Ritter 1979 Daggfruktkaktussläktet[1] | |
| |
| C. minensis | |
| Tribus | Cereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Daggfruktkaktussläktet är ett släkte inom familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i den brasilianska delstaten Minas Gerais. Släktet innehåller 6 arter.
De kännetecknas av att ha ett busklikt växtsätt med ibland många pelarformade stammar och blir upp till 3,5 meter hög. Stammen är något träig, cylindrisk och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 åsar och längs åsarna sitter runda areoler som är vita eller bruna och de som senare får blommor kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas varierande taggar, från få till många eller ibland inga alls.
Arter i daggfruktkaktussläktet får vita blommor som är rörformade, öppna under natten och ibland in på förmiddagen nästkommande dag. Blompip och hypanthium har åsar, är mer eller mindre runda i tvärsnitt och är täckt av ett tätt blått vax. Det kan finnas ett fåtal areoler som är fyllda av lite ull och några få taggar. Frukten är rund till oval och är täckt av ett iögonfallande blått vax. Den spricker inte upp då den mognat och innehåller ett genomskinligt fruktkött.[2]
Släktet beskrevs 1979 av Friedrich Ritter med C. pleurocarpus som typart, numera synonym till C. minensis. Släkte fick sitt vetenskapliga namn Cipocereus efter berget, numera även nationalparken, Serra do Cipó[3] där typarten hittades. Nigel Taylor och Daniela Zappi genomförde en omfattande fältstudie i området 1989, vilket gav en klarare bild över släktet. Bland annat visade studien att arter i detta släkte är de mest primitiva i hela tribusen Cereeae.[4]
Arter
- C. bradei - stor daggfruktkaktus[1]
- C. crassisepalus
- C. laniflorus
- C. minensis - daggfruktkaktus[1]
- C. minensis ssp. leiocarpus
- C. pusilliflorus
Synonymer
- Piptanthocereus Riccob. 1909, med typart exkluderad
- Floribunda F.Ritter 1979
Referenser
- ^ a b c SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - daggfruktkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9, daggfruktkaktus, stor daggfruktkaktus
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 42-43. ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Nationalparken Serra do Cipó
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 151-152. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
