Erythronium dens-canis

Från Plantae
Version från den 30 september 2022 kl. 08.20 av Helena (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erythronium dens-canis
L. 1753
Hundtandslilja
Erythronium dens-canis 04022006 7.JPG
Släkte Erythronium
Familj Liliaceae
Ordning Liliales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Hundtandslilja är en flerårig ört i hundtandsliljesläktet i familjen liljeväxter. Artepitetet dens-canis betyder "hundtand".

Hundtandslilja blir ungefär 20 centimeter hög. Bladen som sitter vid marken är fläckiga. Blommorna är lilarosa eller vita och deras kronblad är bakåtböjda.

Utbredningsområdet är i centrala, södra och östra Europa. Hundtandslilja odlas som prydnadsväxt och det finns några namnsorter.

Synonymer

  • Erythronium bifidum Sweet 1830
  • Erythronium bulbosum St.-Lag. 1880
  • Erythronium caninum Dulac 1867
  • Erythronium latifolium Schur 1866
  • Erythronium longifolium Mill. 1768
  • Erythronium maculatum DC. 1805
  • Erythronium maculosum Lam. 1779
  • Erythronium niveum (Baumg.) Pînzaru 2009
  • Erythronium obtusiflorum Opiz 1852
  • Erythronium ovatifolium Poir. 1808
  • Erythronium vernale Salisb. 1796

Referenser

  • Burnie Geoff: Botanica: illustrerat botaniskt lexikon med över 10000 trädgårdsväxter inklusive odlingsråd, Könemann, Köln 2000 (swe). ISBN 3-8290-4718-5 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-09-30.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-09-30].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - hundtandslilja - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9