Festuca bromoides

Från Plantae
Version från den 21 oktober 2024 kl. 15.14 av Christer Johansson (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' |auktor = L. |year = 1753 |altrubrik = Ekorrsvingel |bild = A natural history of British grasses (Plate XLVIII) (6869568711).jpg |bildtext = |genus = Festuca |fam = Poaceae |subfam = Pooideae |tribus = Poeae |subtribus = Loliinae |ord = Poales |class = Monocotyledonae |subdiv = Angiospermae |link = {{PAGENAME}} }} '''Ekorrsvingel''' är en art i [[svingelsläktet]...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Festuca bromoides
L. 1753
Ekorrsvingel
A natural history of British grasses (Plate XLVIII) (6869568711).jpg
Släkte Festuca
Undertribus Loliinae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Ekorrsvingel är en art i svingelsläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Albanien, Algeriet, Österrike, på Azorerna, Balearerna, i Belgien, Bulgarien, Kamerun, på Kanarieöarna, Korsika, i Tjeckien och Slovakien, Danmark, Djibouti, Egypten, Eritrea, Etiopien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Kenya, Libanon och Syrien, Libyen, på Madeira, i Mauretanien, Marocko, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, på Sardinien, Selvagensöarna, Sicilien, i Somalia, Spanien, Sudan, Sverige, Schweiz, Transkaukasus, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ukraina, Yemen och på Balkan.

Ekorrsvingel är tuvbildande, ettåriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,5 till 3 millimeter breda samt 1 till 18 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 5 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa.

Synonymer

Festuca uniglumis Aiton 1789
Festuca willemetii Savi 1832
Lolium bromoides (L.) Huds. 1778
Mygalurus bromoides (L.) Link 1821
Mygalurus uniglumis Link 1821
Vulpia bromoides (L.) Gray 1822
Vulpia myuros ssp. bromoides (L.) Parl. 1850
Vulpia uniglumis Dumort. 1824
Zerna bromoides (L.) B.D.Jacks. 1885
Bromus ambiguus Cirillo 1788
Bromus dertonensis All. 1785
Distomomischus sciuroides (Roth) Dulac 1867
Distomomischus subuniglumis Dulac 1867
Festuca brachypoda Font Quer 1928
Festuca commutata Scheele 1844
Festuca dertonensis (All.) Asch. & Graebn. 1901
Festuca hordeiformis Wulfen ex Steud. 1821
Festuca myuros ssp. sciuroides (Roth) Bonnier & Layens 1894
Festuca myuros ssp. sciuroides (Roth) Rouy 1913
Festuca onurus Willd. ex Spreng. 1824, not validly publ.
Festuca panormitana Guss. 1845
Festuca sciuroides Roth 1787
Vulpia bromoides ssp. sciuroides (Roth) Dumort. 1824
Vulpia dertonensis (All.) Gola 1904
Vulpia exserta St.-Lag. 1889
Vulpia granulata Sennen 1936
Vulpia myuros ssp. dertonensis (All.) Bég. 1910
Vulpia myuros ssp. sciuroides (Roth) Rouy 1913
Vulpia myuros ssp. sciuroides (Roth) Syme 1873
Vulpia panormitana Parl. 1845
Vulpia sciuroides (Roth) C.C.Gmel. 1805
Vulpia sciuroides ssp. panormitana (Parl.) Nyman 1882

Systematik

Det vetenskapliga namnet bromoides fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753.

Referenser