Banksia robur
Version från den 20 juli 2024 kl. 10.25 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Cav. |year=1799 |altrubrik= |bild=Banksia robur inflorescence.jpg |genus=Banksia |fam=Proteaceae |ord=Proteales |supord=Eudicotyledonae |subclass=Angiospermae |link={{PAGENAME}} }} '''''Banksia robur''''' är en buske i banksiasläktet i familjen proteaväxter. Denna buske blir upp till 3 meter hög. Unga grenar är filtludna i rostbrunt. Bladen är elliptiska eller äggrunda, 12 till 30 centimeter långa och 5...')
| Banksia robur Cav. 1799 | |
| |
| Släkte | Banksia |
| Familj | Proteaceae |
| Ordning | Proteales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Banksia robur är en buske i banksiasläktet i familjen proteaväxter.
Denna buske blir upp till 3 meter hög. Unga grenar är filtludna i rostbrunt. Bladen är elliptiska eller äggrunda, 12 till 30 centimeter långa och 5 till 17 centimeter breda. Bladkanterna är sågade.
Blommorna sitter i samlingar som blir 10 till 17 centimeter långa. Blomman är 2 till 2,5 centimeter lång. Pistillen är längre. Blomknopparna är metalliskt gröna medan de utslagna blommorna är gyllengula. Frukten är en baljkapsel som blir 1 till 1,5 centimeter lång.
Utbredningsområdet är i New South Wales och Queensland i östra Australien.
Synonymer
- Banksia dilleniifolia Knight 1809
- Banksia fagifolia Hoffmanns. 1826
- Banksia latifolia R.Br. 1810
- Banksia longifolia D.Don ex F.Dietr. 1802
- Banksia macrophylla Link 1821
- Banksia mimosoides F.Dietr. 1802
- Banksia uncigera Knight 1809
- Sirmuellera robur (Cav.) Kuntze 1891
Referenser
- Robertson Rutherford: Flora of Australia. Vol. 17 B, Proteaceae 3, Hakea to Dryandra, Australian government publ. service, Canberra 1999 (eng). ISBN 0-643-06454-0. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-07-20.
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-07-20].
