Lupinus luteus

Från Plantae
Version från den 3 juli 2024 kl. 15.11 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=L. |year=1753 |altrubrik=Gul-lupin |bild=Lupinus luteus 1DS-II 3-6537.jpg |genus=Lupinus |fam=Fabaceae |ord=Fabales |supord=Eudicotyledonae |subclass=Angiospermae |link={{PAGENAME}} }} '''Gul-lupin''' är en ettårig ört i lupinsläktet i familjen ärtväxter. Stjälken är hårig. Bladen är fingrade och består av 8 till 11 smala småblad. Bladskaftet är långt. Blommorna doftar och sitter i en avlång...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lupinus luteus
L. 1753
Gul-lupin
Lupinus luteus 1DS-II 3-6537.jpg
Släkte Lupinus
Familj Fabaceae
Ordning Fabales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gul-lupin är en ettårig ört i lupinsläktet i familjen ärtväxter.

Stjälken är hårig. Bladen är fingrade och består av 8 till 11 smala småblad. Bladskaftet är långt.

Blommorna doftar och sitter i en avlång samling överst på stjälken. Blomfärgen är gul. Blomkronan är dubbelt så lång som blomfodret. Frukten är en tillplattad balja som innehåller 3 till 5 frön.

Det ursprungliga utbredningsområdet är i sydvästra Europa och sydöstra Europa. Gul-lupin har även naturaliserats i andra områden i världen. Den odlas som prydnadsväxt.

Synonymer

Lupinus niger Wehmer 1911

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-07-03.
  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-07-03].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - gul-lupin - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9