Melocactus pruinosus

Från Plantae
Version från den 30 juni 2024 kl. 18.40 av Helena (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Melocactus pruinosus
Werderm. 1934
Grågrön melonkaktus
Melocactus concinnus 1.jpg
Släkte Melocactus
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Grågrön melonkaktus är en art i melonkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 550 till 1300 meter längs caatinga och campo rupestre i de brasilianska delstaterna Bahia och Minas Gerais.

Grågrön melonkaktus är vanligtvis solitärväxande. Stammen är platt klotformad, grågrön, blådaggig och blir 8 till 13 centimeter hög samt 11 till 16 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 8 till 12 åsar som ofta har fåror på sidorna. Längs åsarna sitter areoler som blir upp till 6,5 millimeter i diameter och de sitter 1,3 till 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas taggar som är röda till svarta i början men blir gulaktiga med tiden och har ett grått överdrag utom på spetsen. Taggarna består av en centraltagg som är uppåtböjd och blir 1 till 2 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 6 till 8 radiärtaggar som är tillbakaböjda och blir 1,5 till 2,5 centimeter långa. Ibland avslutas de med en krok.

På vuxna plantor utvecklas ett cephalium som blir upp till 5,5 centimeter högt och 4 till 9 centimeter i diameter. Cephaliet är fyllt av tunna, blekt rödrosa borststrån och krämfärgad ull. Blomman utvecklas ur cephaliet och sticker ut mycket eller lite. Den är djuprosa och blir 2 till 2,5 centimeter lång samt 0,5 till 1,2 centimeter i diameter. Frukten är blekt rosalila till rosa och blir 1,3 till 2,2 centimeter lång.

Synonymer

Melocactus axiniphorus Buining & Brederoo 1976
Melocactus concinnus Buining & Brederoo 1972
Melocactus robustispinus Buining & Brederoo 1977
Melocactus zehntneri ssp. robustispinus (Buining & Brederoo) P.J.Braun 1988

Referenser