Poa acicularifolia

Från Plantae
Version från den 9 april 2024 kl. 17.04 av Christer Johansson (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Poa acicularifolia
Buchanan 1880
Poa acicularifolia Buchanan (AM AK1899).jpg
Släkte Poa
Undertribus Poinae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Poa acicularifolia är en art i gröesläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Nya Zeeland.

Poa acicularifolia är tuvbildande, utvecklar rhizomer, är fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,5 till 1 millimeter breda samt 1 till 3 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 10 till 20 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Underarter

Poa acicularifolia ssp. ophitalis Edgar 1986

Systematik

Det vetenskapliga namnet acicularifolia fick arten av John Buchanan i publikationen Manual of the indigenous grasses of New Zealand när den gavs ut 1880. Namnet acicularifolia kommer från latinets aciculāris, som betyder små nålar, och folia som betyder blad. Bladen är tunna, spetsiga och korta.

Referenser

  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-04-07].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-04-07.
  • Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
  • Buchanan, John: Manual of the indigenous grasses of New Zealand, Hughes, Wellington, New Zealand 1880 (eng). Doi https://doi.org/10.5962/bhl.title.149587. Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.