Mangifera
Version från den 19 februari 2023 kl. 07.50 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=L. |year=1753 |altrubrik=Mangosläktet |bild=Manguier portant des mangues bien mures.jpg |bildtext=''M. indica'', mango |fam=Anacardiaceae |ord=Sapindales |supord=Eudicotyledonae |subclass=Angiospermae |link={{PAGENAME}} }} '''Mangosläktet''' omfattar ungefär 65 arter i familjen sumakväxter. Växterna i släktet är städsegröna träd. Bladen är enkla med helbräddade kanter. Blommorna...')
Mangifera L. 1753 Mangosläktet | |
M. indica, mango | |
Familj | Anacardiaceae |
Ordning | Sapindales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Mangosläktet omfattar ungefär 65 arter i familjen sumakväxter. Växterna i släktet är städsegröna träd. Bladen är enkla med helbräddade kanter. Blommorna är små och sitter i samlingar ytterst på grenarna. Frukten är en stenfrukt som innehåller 1 frö. Det ursprungliga utbredningsområdet är i tropiskt och subtropiskt klimat i Kina, på indiska subkontinenten, i Indokina, Malesien, Papuasien samt nordvästra Stilla havet. Släktet har även naturaliserats i andra varma områden i världen. Några arter odlas för sin frukt och andra ger virke.
Arter
Synonymer
- Phanrangia Tardieu 1948
Referenser
- Robertson Rutherford: Flora of Australia. Vol. 50, Oceanic Islands 2, Australian government publ. service, Canberra 1993 (eng). ISBN 0-644-14446-7. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-02-19.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-02-19].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - mangosläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9