Taraxacum
| Taraxacum F.H.Wigg. 1780 Maskrossläktet | |
| |
| Familj | Asteraceae |
| Ordning | Asterales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Maskrossläktet är ett stort släkte i familjen asterväxter. Maskrosorna har pålrötter. Deras stjälkar är ihåliga och det finns endast en blomkorg per stjälk. Blommorna är ofta gula och det finns bara strålblommor, inga diskblommor. Fröna har anordningar som underlättar spridning med vinden. Fröna bildar karaktäristiska runda bollar överst på stjälkarna.
Utbredningsområdet är i tempererat klimat i hela världen. Flera maskrosor räknas som ogräs.
Det är svårt att säga hur många arter som finns i släktet. Ofta anses att många av de beskrivna arter som finns inte är arter utan grupper av apomiktiska småarter som bildar sektioner. Exempelvis kan den vanliga maskrosen ibland ses som arten Taraxacum officinale eller ibland som sektionen Taraxacum sect. Ruderalia som består av många småarter.
T. officinale, maskros
T. albidum, vitblommig maskros
Referenser
- Mabberley, D. J.: Mabberley's plant-book: a portable dictionary of plants, their classification and uses, Cambridge University Press, Cambridge, UK 2008 (eng). ISBN 978-0-521-82071-4 (hardback). Libris.
- Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris.
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - maskrossläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
