Acanthocereus tepalcatepecanus
| Peniocereus tepalcatepecanus Sánchez-Mej. 1974 | |
| Släkte | Peniocereus |
| Tribus | Pachycereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
| Status enligt rödlista: sårbar | |
| |
Peniocereus tepalcatepecanus är en art i stavkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 500 till 800 meter i de mexikanska delstaterna Jalisco och Michoacán de Ocampo. Den har ett buskliknande och snårigt växtsätt med till en början upprättväxande stammar som senare kröker sig, grenar sig sällan och blir 60 till 130 centimeter hög. Roten är morotsformad, ibland som en gaffel, har blekbrun hud och blir upp till 35 centimeter lång samt 8 till 12 centimeter i diameter.
P. tepalcatepecanus har en stam som byter form med tiden. En ung stam är upprättväxande, har mörkgrön hud och är mer eller mindre trekantig i tvärsnitt. Den blir 30 till 40 centimeter lång och 0,9 till 1 centimeter i diameter. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas 1 till 3 centraltaggar och 6 till 7 radiärtaggar. En äldre stam är nästan rund i tvärsnitt, har mattgrön hud med många vita prickar och är nästan vit ibland. Den blir 1,6 till 2,2 centimeter i diameter och har 3 till 4 åsar som är rundade och inte direkt iögonfallande. Längs åsarna sitter areoler relativt glest. Ur areolen utvecklas 3 korta, koniska centraltaggar och 9 tillbakapressade radiärtaggar. Blomman är trattformad, krämfärgad och är öppen under natten. Hypanthium har glest sittande areoler med vit ull och en och annan tagg. Frukten är avlång, lila med rött fruktkött och blir 5,5 till 7,5 centimeter lång.[1][2]
P. tepalcatepecanus anses vara sårbar och finns upptagen på rödlistan.[3]
Det vetenskapliga namnet tepalcatepecanus fick arten av Hernándo Sánchez-Mejorada efter den plats där arten upptäcktes, vilket var intill floden Río Tepalcatepec.[4]
Referenser
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Terrazas, T., Cházaro, M. & Arreola, H. 2013. Peniocereus tepalcatepecanus. The IUCN Red List of Threatened Species 2013: e.T152709A668705. http://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2013-1.RLTS.T152709A668705.en https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 31 October 2015.
- ^ Leonard E. Newton; Urs Eggli: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names [Elektronisk resurs], Springer Berlin Heidelberg, 2004 (und). ISBN 978-3-662-07125-0. Libris.
