Bomarea angustissima: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Killip |year=1932 |altrubrik= |bild= |genus=Bomarea |fam=Alstroemeriaceae |ord=Liliales |supord=Monocotyledonae |subclass=Angiosper...') |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 31: | Rad 31: | ||
|utgivningsort=Chicago | |utgivningsort=Chicago | ||
|språk=eng | |språk=eng | ||
}} [ | }} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.2266 doi:10.5962/bhl.title.2266] | ||
* {{ | * {{POWO|2022-09-28}} | ||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-09-28}} | |||
</small> | </small> | ||
[[Kategori:Bomarea|angustissima]] | [[Kategori:Bomarea|angustissima]] |
Nuvarande version från 28 september 2022 kl. 08.40
Bomarea angustissima Killip 1932 | |
Släkte | Bomarea |
Familj | Alstroemeriaceae |
Ordning | Liliales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Bomarea angustissima är en flerårig, klättrande ört med rotknöl i bomareasläktet i familjen alströmeriaväxter.
Bladen är linjära, 8 till 10 centimeter långa och upp till 0,5 centimeter breda. Ovansidan är kal och på undersidan är nerverna fint håriga.
Blommorna sitter i flockliknande samlingar. Blomskaften är 12 till 15 centimeter långa och förgrenade. De yttre kalkbladen är knappt 2 centimeter långa och 0,5 till 1 centimeter breda. Den nedre delen är grön och den övre mörkröd. De inre kalkbladen är ungefär lika stora som de yttre. Färgen är grön med lila fläckar på insidan.
Utbredningsområdet är i Peru i västra Sydamerika.
Referenser
- Macbride, J. Francis: Flora of Peru, Field Museum of Natural History, Chicago 1936, Publication (Field Museum of Natural History : 1909). Botanical series. v. 13, pt. 1, no. 3 (eng). doi:10.5962/bhl.title.2266
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-09-28.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-09-28].