Puya grandidens: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Mez |year=1906 |altrubrik= |bild= |genus=Puya |fam=Bromeliaceae |ord=Poales |supord=Monocotyledonae |subclass=Angiospermae |link={{...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 31: Rad 31:
|utgivningsort=Chicago
|utgivningsort=Chicago
|språk=eng
|språk=eng
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.2266 doi:10.5962/bhl.title.2266]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.2266 doi:10.5962/bhl.title.2266]
* {{Kew|pers=R.Govaerts, H.E.Luther, J.Grant|fam=Bromeliaceae|dat=2020-01-23}}
* {{POWO|2022-07-30}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-30}}
</small>
</small>
[[Kategori:Puya|grandidens]]
[[Kategori:Puya|grandidens]]

Nuvarande version från 30 juli 2022 kl. 08.53

Puya grandidens
Mez 1906
Släkte Puya
Familj Bromeliaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Puya grandidens är en flerårig ört i puyasläktet i familjen ananasväxter.

P. grandidens blir knappt 100 centimeter hög och har en förgrenad stjälk. Bladen sitter i en rosett och är svärdformade, 50 centimeter långa och knappt 5 centimeter breda. Längs bladkanterna sitter taggar som blir drygt 0,5 centimeter långa.

Blomstjälken är smal och vitaktigt filtluden. Överst på den sitter blommorna i en cylindrisk samling som blir mer än 25 centimeter hög. Blommorna är 4 centimeter långa. Foderbladen är trekantiga, spetsiga och 3,5 centimeter långa. Kronbladen är blågröna.

Denna art är endemisk i Peru i västra Sydamerika.

Referenser

  • Macbride, J. Francis: Flora of Peru, Field Museum of Natural History, Chicago 1936, Publication (Field Museum of Natural History : 1909). Botanical series. v. 13, pt. 1, no. 3 (eng).  doi:10.5962/bhl.title.2266
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-30.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-30].