Festuca beckeri: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' |auktor = (Hack.) Trautv. |year = 1884 |altrubrik = |bild = Філія ЛПЗ НАНУ "Трьохізбенський степ" Festuca beckeri.jpg |bildtext = |genus = Festuca |fam = Poaceae |subfam = Pooideae |tribus = Poeae |subtribus = Loliinae |ord = Poales |class = Monocotyledonae |subdiv = Angiospermae |link = {{PAGENAME}} }} '''''Festuca beckeri''''' är en...') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 5: | Rad 5: | ||
|altrubrik = | |altrubrik = | ||
|bild = Філія ЛПЗ НАНУ "Трьохізбенський степ" Festuca beckeri.jpg | |bild = Філія ЛПЗ НАНУ "Трьохізбенський степ" Festuca beckeri.jpg | ||
|bildtext = | |bildtext = Sandsvingel | ||
|genus = Festuca | |genus = Festuca | ||
|fam = Poaceae | |fam = Poaceae | ||
Rad 16: | Rad 16: | ||
|link = {{PAGENAME}} | |link = {{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
''' | '''Sandsvingel''' är en [[art]] i [[svingelsläktet]] och [[familjen]] [[gräs]]. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i [[Altaj]], [[Baltikum]], [[Vitryssland]], [[centraleuropeiska Ryssland]], [[Danmark]], [[östeuropeiska Ryssland]], [[Finland]], [[Tyskland]], [[Kazakstan]], [[Krasnojarsk]], på [[Krim]], i [[Nederländerna]], [[norra Kaukasus]], [[nordeuropeiska Ryssland]], [[nordvästeuropeiska Ryssland]], [[Polen]], [[sydeuropeiska Ryssland]], [[Sverige]], [[Transkaukasus]], [[Turkiet]], [[Ukraina]] och [[västra Sibirien]]. | ||
Sandsvingel är tuvbildande, fleråriga [[örter]] som har [[linjära]] blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,3 till 0,7 millimeter breda. Plantan utvecklar ett upprättväxande, [[led]]at [[strå]] som blir från 20 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i [[småax]] som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig [[vippa]]. | |||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
Rad 32: | Rad 32: | ||
== Systematik == | == Systematik == | ||
Det [[vetenskapliga namnet]] ''beckeri'' fick arten av Eduard Hackel i publikationen ''Monographia Festucarum europaearum'' när den gavs ut 1882. | Det [[vetenskapliga namnet]] ''beckeri'' fick arten av [[Eduard Hackel]] i publikationen ''Monographia Festucarum europaearum'' när den gavs ut 1882. | ||
== Referenser == | == Referenser == | ||
Rad 39: | Rad 39: | ||
* {{POWO|2024-10-18}} | * {{POWO|2024-10-18}} | ||
* {{GrassBase|2024-10-18}} | * {{GrassBase|2024-10-18}} | ||
* {{SKUD|30257|svenska artnamn}} | |||
* {{bokref | * {{bokref | ||
|efternamn=Hackel | |efternamn=Hackel |
Nuvarande version från 21 oktober 2024 kl. 04.15
Festuca beckeri (Hack.) Trautv. 1884 | |
Sandsvingel | |
Släkte | Festuca |
Undertribus | Loliinae |
Tribus | Poeae |
Underfamilj | Pooideae |
Familj | Poaceae |
Ordning | Poales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Sandsvingel är en art i svingelsläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Altaj, Baltikum, Vitryssland, centraleuropeiska Ryssland, Danmark, östeuropeiska Ryssland, Finland, Tyskland, Kazakstan, Krasnojarsk, på Krim, i Nederländerna, norra Kaukasus, nordeuropeiska Ryssland, nordvästeuropeiska Ryssland, Polen, sydeuropeiska Ryssland, Sverige, Transkaukasus, Turkiet, Ukraina och västra Sibirien.
Sandsvingel är tuvbildande, fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,3 till 0,7 millimeter breda. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 20 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa.
Synonymer
- Festuca ovina ssp. beckeri Hack. 1882
- Festuca beckeri ssp. laeviuscula (Klokov) Tzvelev 2000
- Festuca beckeri ssp. polesica (Zapał.) Tzvelev 1970
- Festuca beckeri ssp. sabulosa (Andersson) Tzvelev 1970
- Festuca laeviuscula Klokov 1950
- Festuca ovina var. litoralis Brenner 1887
- Festuca polesica Zapał. 1904
- Festuca quercetopinetorum Klokov 1950
- Festuca sabulosa (Andersson) H.Lindb. 1906
Systematik
Det vetenskapliga namnet beckeri fick arten av Eduard Hackel i publikationen Monographia Festucarum europaearum när den gavs ut 1882.
Referenser
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-10-18].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-10-18.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2024-10-18].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Hackel, Eduard: Monographia Festucarum europaearum, Fischer, Kassel 1882 (ger). Libris.
- Trudy imperatorskago S.-Peterburgskago botaničeskago sada = Acta horti petropolitani, Imperatorskij S.-Peterburgskij botaničeskij sada, S.-Peterburg 1871-1915 (mul). Libris.
- Festuca
- Växter i Altaj
- Växter i Baltikum
- Växter i Vitryssland
- Växter i centraleuropeiska Ryssland
- Växter i Danmark
- Växter i östeuropeiska Ryssland
- Växter i Finland
- Växter i Tyskland
- Växter i Kazakstan
- Växter i Krasnojarsk
- Växter på Krim
- Växter i Nederländerna
- Växter i norra Kaukasus
- Växter i nordeuropeiska Ryssland
- Växter i nordvästeuropeiska Ryssland
- Växter i Polen
- Växter i sydeuropeiska Ryssland
- Växter i Sverige
- Växter i Transkaukasus
- Växter i Turkiet
- Växter i Ukraina
- Växter i västra Sibirien