Trisetaria: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' |auktor = Forssk. |year = 1775 |altrubrik = |bild = Description de l'Égypte (Pl. 12) (9301608390).jpg |bildtext = 1. ''Danthonia arundinacea''<br>2. ''Centropodia forskalii''<br>3. ''Trisetaria linearis'' |fam = Poaceae |subfam = Pooideae |tribus = Poeae |subtribus = Aveninae |ord = Poales |class = Monocotyledonae |subdiv = Angiospermae |link = {{PAGENAME}} }}...') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 32: | Rad 32: | ||
:''[[Trisetaria nitida|T. nitida]]'' <small>(Desf.) Maire 1942</small> | :''[[Trisetaria nitida|T. nitida]]'' <small>(Desf.) Maire 1942</small> | ||
:''[[Trisetaria ovata|T. ovata]]'' <small>(Pers.) Paunero 1950</small> | :''[[Trisetaria ovata|T. ovata]]'' <small>(Pers.) Paunero 1950</small> | ||
:''[[Trisetaria panicea|T. panicea]]'' <small>(Lam.) Paunero 1950</small> | :''[[Trisetaria panicea|T. panicea]]'' <small>(Lam.) Paunero 1950</small> - tofshavre | ||
:''[[Trisetaria parviflora|T. parviflora]]'' <small>(Desf.) Maire 1942</small> | :''[[Trisetaria parviflora|T. parviflora]]'' <small>(Desf.) Maire 1942</small> | ||
:''[[Trisetaria scabriuscula|T. scabriuscula]]'' <small>(Lag.) Paunero 1950</small> | :''[[Trisetaria scabriuscula|T. scabriuscula]]'' <small>(Lag.) Paunero 1950</small> |
Nuvarande version från 15 oktober 2024 kl. 15.35
Trisetaria Forssk. 1775 | |
1. Danthonia arundinacea 2. Centropodia forskalii 3. Trisetaria linearis | |
Undertribus | Aveninae |
Tribus | Poeae |
Underfamilj | Pooideae |
Familj | Poaceae |
Ordning | Poales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Trisetaria är ett släkte i familjen gräs och består av cirka 15 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, norra Afrika, Makaronesien, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, på Arabiska halvön och indiska subkontinenten.
Trisetaria innehåller arter som är tuvbildande, ettåriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 5 millimeter breda. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 4 till 80 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.
Arter
- T. aurea (Ten.) Pignatti ex Kerguélen 1975
- T. chaudharyana H.Scholz 1991
- T. dufourei (Boiss. & Reut.) Paunero 1950
- T. glumacea (Boiss.) Maire 1942
- T. koelerioides (Bornm. & Hack.) Melderis 1952
- T. lapalmae H.Scholz 1996
- T. linearis Forssk. 1775
- T. loeflingiana (L.) Paunero 1950
- T. macrochaeta (Boiss.) Maire 1942
- T. nitida (Desf.) Maire 1942
- T. ovata (Pers.) Paunero 1950
- T. panicea (Lam.) Paunero 1950 - tofshavre
- T. parviflora (Desf.) Maire 1942
- T. scabriuscula (Lag.) Paunero 1950
- T. vaccariana (Maire & Weiller) Maire 1942
Synonymer
- Haeupleria G.H.Loos 2010
- Sennenia Pau ex Sennen 1908, nom. nud.
- Trichaeta P.Beauv. 1812
Systematik
Det vetenskapliga namnet Trisetaria fick släktet av Pehr Forsskål i publikationen Flora Ægyptiaco-Arabica när den gavs ut 1775. Typart för släktet är Trisetaria linearis.
Referenser
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-10-15].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-10-15.
- Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
- Forsskål, Peter; Niebuhr Carsten: Flora Ægyptiaco-Arabica. Sive descriptiones plantarum, quas per Ægyptum inferiorem et Arabiam felicem detexit, illustravit Petrus Forskål ... post mortem auctoris edidit Carsten Niebuhr. Accedit tabula Arabiæ felicis geographico-botanica, Ex officina Mölleri, aulæ typographi., Hauniæ [Köpenhamn] 1775 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.41. Libris.