Campanula sibirica: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(+underart)
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
__NOTOC__
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
Rad 13: Rad 12:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''Stäppklocka''' är en två- eller flerårig [[ört]] i [[blåklockssläktet]] i familjen [[klockväxter]]. Den blir mellan 20 och 70 centimeter hög. [[Rötterna]] är morotsformade. Stjälkarna är rödaktiga och förgrenade. [[Blommorna]] är klockformade och något håriga på utsidan. Färgen är ljust blålila. Utbredningsområdet är från bergstrakter i centrala [[Europa]] och österut till [[Kina]]. Stäppklockan odlas som prydnadsväxt.
'''Stäppklocka''' är en två- eller flerårig [[ört]] i [[blåklockssläktet]] i familjen [[klockväxter]].  
 
Stäppklocka blir mellan 20 och 70 centimeter hög. [[Rötterna]] är morotsformade. Stjälkarna är rödaktiga och förgrenade. [[Blommorna]] är klockformade och något håriga på utsidan. Färgen är ljust blålila.  
 
Utbredningsområdet är i centrala, sydöstra och östra [[Europa]] och nordvästra till centrala [[Asien]]. Stäppklockan odlas som prydnadsväxt.


== Underarter ==
== Underarter ==
=== ''C. sibirica'' ssp. ''divergens'' ===
: ''Campanula sibirica'' ssp. ''divergens'' <small>(Waldst. & Kit. ex Willd.) Nyman 1879</small>. Utbredningsområdet är i centrala och sydöstra Europa.
Utbredningsområdet är i centrala och sydöstra Europa.
 
: ''Campanula sibirica'' ssp. ''elatior'' <small>(Fomin) Fed. 1973</small>. Denna underart är tvåårig och blir upp till 60 centimeter hög. Den nedre bladen är upp till 10 centimeter långa men blir mindre längre upp på stjälken. Blommorna blir upp till 3 centimeter långa och sitter i samlingar. Blomfärgen är blålila. Utbredningsområdet är i östra Europa och [[Kaukasus]].  


=== ''C. sibirica'' ssp. ''elatior'' ===
: ''Campanula sibirica'' ssp. ''hohenackeri'' <small>(Fisch. & C.A.Mey.) Damboldt 1976</small>. Denna underart är två- till flerårig och blir mellan 15 och 45 centimeter hög. Stjälkarna är smala. Hela växten är hårig. Blommorna är mellan 2 och 3 centimeter långa och färgen är blå, ljust blålila eller lila. Utbredningsområdet är i [[Kaukasus]] och västra [[Asien]].  
Denna underart är tvåårig och blir upp till 60 centimeter hög. Den nedre bladen är upp till 10 centimeter långa men blir mindre längre upp på stjälken. Blommorna blir upp till 3 centimeter långa och sitter i samlingar. Blomfärgen är blålila. Utbredningsområdet är i östra Europa och [[Kaukasus]]. Synonym: ''C. elatior'' ([[nom. illeg.]]).


=== ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri'' ===
: ''Campanula sibirica'' ssp. ''parviflora'' <small>Ancev 2012</small>. Utbredningsområdet för denna underart är i [[Bulgarien]].
Denna underart är två- till flerårig och blir mellan 15 och 45 centimeter hög. Stjälkarna är smala. Hela växten är hårig. Blommorna är mellan 2 och 3 centimeter långa och färgen är blå, ljust blålila eller lila. Utbredningsområdet är i [[Kaukasus]] och västra [[Asien]]. Synonymer: ''C. brassicifolia'', ''C. charadzae'', ''C. darialica'', ''C. hohenackeri'', ''C. imeretina'', ''C. schelkownikowii''


=== ''C. sibirica'' ssp. ''parviflora'' ===
: ''Campanula sibirica'' ssp. ''taurica'' <small>(Juz.) Fed. 1973</small>. Denna underart är två- till flerårig. Den blir mellan 20 och 50 centimeter hög. De nedre bladen är spatelformade och sitter i en rosett. De är täckta av hår. Blommorna blir mellan 2 och 3,5 centimeter långa och färgen är blålila till mörklila. Utbredningsområdet är på [[Krim]] och i [[norra Kaukasus]].
Utbredningsområdet för denna underart är i [[Bulgarien]].


=== ''C. sibirica'' ssp. ''taurica'' ===
== Synonymer ==
Denna underart är två- till flerårig. Den blir mellan 20 och 50 centimeter hög. De nedre bladen är spatelformade och sitter i en rosett. De är täckta av hår. Blommorna blir mellan 2 och 3,5 centimeter långa och färgen är blålila till mörklila. Utbredningsområdet är på [[Krim]] och i [[norra Kaukasus]]. Synonymer: ''C. charkeviczii'', ''C. talievii'', ''C. taurica''.
{{div-lista|lista=
: ''Campanula brassicifolia'' <small>Sommier & Levier 1895</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula cernua'' <small>Hornem. 1813</small>
: ''Campanula charadzae'' <small>Grossh. 1947</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula charkeviczii'' <small>Fed. 1957</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''taurica''
: ''Campanula ciscaucasica'' <small>Kharadze 1953</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''elatior''
: ''Campanula czerepanovii'' <small>Fed. 1965</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula darialica'' <small>Kharadze 1953</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula divergens'' <small>Waldst. & Kit. ex Willd. 1809</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Campanula elatior'' <small>(Fomin) Grossh. ex Fed. 1957</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''elatior''
: ''Campanula hohenackeri'' <small>Fisch. & C.A.Mey. 1844</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula imeretina'' <small>Rupr. 1867</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula lanuginosa'' <small>Steud. 1840</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Campanula molineri'' <small>Colla 1835</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Campanula nutans'' <small>Vahl ex Hornem. 1808</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Campanula paniculata'' <small>Pohl 1809</small>
: ''Campanula pannonica'' <small>Bernh. ex Schrank 1822</small>
: ''Campanula parviflora'' <small>Lam. 1785</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula praealta'' <small>Galushko 1980</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''elatior''
: ''Campanula racemosa'' <small>S.G.Gmel. 1770</small>
: ''Campanula schelkownikowii'' <small>Grossh. ex Fed. 1957</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''hohenackeri''
: ''Campanula spathulata'' <small>Waldst. & Kit. 1810</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Campanula talievii'' <small>Juz. 1951</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''taurica''
: ''Campanula taurica'' <small>Juz. 1951</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''taurica''
: ''Campanula undulata'' <small>Moench 1802</small>
: ''Marianthemum divergens'' <small>(Waldst. & Kit. ex Willd.) Schur 1866</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Marianthemum pannonicum'' <small>Schrank 1822</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Marianthemum sibiricum'' <small>(L.) Schur 1853</small>
: ''Marianthemum spathulatum'' <small>(Waldst. & Kit.) Schur 1853</small> &rarr; ''C. sibirica'' ssp. ''divergens''
: ''Medium sibiricum'' <small>(L.) Spach 1840</small>
: ''Nenningia paniculata'' <small>Opiz 1852</small>
}}


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 35: Rad 67:
* {{Efloras|flora=2|taxon=200022878|dat=2013-11-22}}
* {{Efloras|flora=2|taxon=200022878|dat=2013-11-22}}
* {{Bokref/USSR}}
* {{Bokref/USSR}}
* {{Kew|pers=R.Govaerts, T.G.Lammers|fam=Campanulaceae|dat=2018-03-06}}
* {{POWO|2024-06-28}}
* {{IPNIref|year=2024|dat=2024-06-28}}
* {{SKUD|58221|stäppklocka}}
* {{SKUD|58221|stäppklocka}}
</small>
</small>
[[Kategori:Campanula|sibirica]]
[[Kategori:Campanula|sibirica]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i Europa]]
[[Kategori:Växter i centrala Europa]]
[[Kategori:Växter i centrala Europa]]
[[Kategori:Växter i Österrike]]
[[Kategori:Växter i Österrike]]
Rad 62: Rad 94:
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i Asien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
[[Kategori:Växter i Krasnojarsk]]
[[Kategori:Växter i Tuva]]
[[Kategori:Växter i västra Sibirien]]
[[Kategori:Växter i västra Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Centralasien]]
[[Kategori:Växter i Centralasien]]

Nuvarande version från 28 juni 2024 kl. 09.52

Campanula sibirica
L. 1753
Stäppklocka
Campanula sibirica flowers.jpg
Släkte Campanula
Familj Campanulaceae
Ordning Asterales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Stäppklocka är en två- eller flerårig ört i blåklockssläktet i familjen klockväxter.

Stäppklocka blir mellan 20 och 70 centimeter hög. Rötterna är morotsformade. Stjälkarna är rödaktiga och förgrenade. Blommorna är klockformade och något håriga på utsidan. Färgen är ljust blålila.

Utbredningsområdet är i centrala, sydöstra och östra Europa och nordvästra till centrala Asien. Stäppklockan odlas som prydnadsväxt.

Underarter

Campanula sibirica ssp. divergens (Waldst. & Kit. ex Willd.) Nyman 1879. Utbredningsområdet är i centrala och sydöstra Europa.
Campanula sibirica ssp. elatior (Fomin) Fed. 1973. Denna underart är tvåårig och blir upp till 60 centimeter hög. Den nedre bladen är upp till 10 centimeter långa men blir mindre längre upp på stjälken. Blommorna blir upp till 3 centimeter långa och sitter i samlingar. Blomfärgen är blålila. Utbredningsområdet är i östra Europa och Kaukasus.
Campanula sibirica ssp. hohenackeri (Fisch. & C.A.Mey.) Damboldt 1976. Denna underart är två- till flerårig och blir mellan 15 och 45 centimeter hög. Stjälkarna är smala. Hela växten är hårig. Blommorna är mellan 2 och 3 centimeter långa och färgen är blå, ljust blålila eller lila. Utbredningsområdet är i Kaukasus och västra Asien.
Campanula sibirica ssp. parviflora Ancev 2012. Utbredningsområdet för denna underart är i Bulgarien.
Campanula sibirica ssp. taurica (Juz.) Fed. 1973. Denna underart är två- till flerårig. Den blir mellan 20 och 50 centimeter hög. De nedre bladen är spatelformade och sitter i en rosett. De är täckta av hår. Blommorna blir mellan 2 och 3,5 centimeter långa och färgen är blålila till mörklila. Utbredningsområdet är på Krim och i norra Kaukasus.

Synonymer

Campanula brassicifolia Sommier & Levier 1895C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula cernua Hornem. 1813
Campanula charadzae Grossh. 1947C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula charkeviczii Fed. 1957C. sibirica ssp. taurica
Campanula ciscaucasica Kharadze 1953C. sibirica ssp. elatior
Campanula czerepanovii Fed. 1965C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula darialica Kharadze 1953C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula divergens Waldst. & Kit. ex Willd. 1809C. sibirica ssp. divergens
Campanula elatior (Fomin) Grossh. ex Fed. 1957C. sibirica ssp. elatior
Campanula hohenackeri Fisch. & C.A.Mey. 1844C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula imeretina Rupr. 1867C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula lanuginosa Steud. 1840C. sibirica ssp. divergens
Campanula molineri Colla 1835C. sibirica ssp. divergens
Campanula nutans Vahl ex Hornem. 1808C. sibirica ssp. divergens
Campanula paniculata Pohl 1809
Campanula pannonica Bernh. ex Schrank 1822
Campanula parviflora Lam. 1785C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula praealta Galushko 1980C. sibirica ssp. elatior
Campanula racemosa S.G.Gmel. 1770
Campanula schelkownikowii Grossh. ex Fed. 1957C. sibirica ssp. hohenackeri
Campanula spathulata Waldst. & Kit. 1810C. sibirica ssp. divergens
Campanula talievii Juz. 1951C. sibirica ssp. taurica
Campanula taurica Juz. 1951C. sibirica ssp. taurica
Campanula undulata Moench 1802
Marianthemum divergens (Waldst. & Kit. ex Willd.) Schur 1866C. sibirica ssp. divergens
Marianthemum pannonicum Schrank 1822C. sibirica ssp. divergens
Marianthemum sibiricum (L.) Schur 1853
Marianthemum spathulatum (Waldst. & Kit.) Schur 1853C. sibirica ssp. divergens
Medium sibiricum (L.) Spach 1840
Nenningia paniculata Opiz 1852

Referenser

  • Flora of China  eFloras.org (Läst 2013-11-22)
  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-06-28.
  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-06-28].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - stäppklocka - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9