Gypsophila patrinii: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 4: Rad 4:
|year=1824
|year=1824
|altrubrik=
|altrubrik=
|bild=Gypsophila patrinii 25099039.jpg
|bild=Gypsophila patrinii kz01.jpg
|genus=Gypsophila
|genus=Gypsophila
|fam=Caryophyllaceae
|fam=Caryophyllaceae
Rad 16: Rad 16:
Denna art har en kraftig [[pålrot]]. Stjälkarna är upprätta och 20 till 60 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära till lansettformade, spetsiga, 1 till 6 centimeter långa och 0,1 till 0,5 centimeter breda.  
Denna art har en kraftig [[pålrot]]. Stjälkarna är upprätta och 20 till 60 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära till lansettformade, spetsiga, 1 till 6 centimeter långa och 0,1 till 0,5 centimeter breda.  


[[Blommorna]] sitter i en gles samling upptill på stjälken. Blomskaften är 0,5 till 2 centimeter långa. Blomfodret är klockformat och upp till 0,4 centimeter långt. [[Kronbladen]] är vitaktigt rosa och 1 till 2 centimeter långa.
[[Blommorna]] sitter i en gles samling upptill på stjälken. [[Blomskaften]] är 0,5 till 2 centimeter långa. [[Blomfodret]] är klockformat och upp till 0,4 centimeter långt. [[Kronbladen]] är vitaktigt rosa och 1 till 2 centimeter långa.


Utbredningsområdet är i [[östra Europa]], [[Sibirien]], [[ryska Fjärran östern]], [[Centralasien]], [[Kina]] och [[Mongoliet]].
Utbredningsområdet är i [[Sibirien]], [[ryska Fjärran östern]], [[Centralasien]], [[Kina]] och [[Mongoliet]]. ''Gypsophila patrinii'' odlas som prydnadsväxt.
 
== Synonymer ==
* ''Arenaria gmelinii'' <small>Fisch. ex Ser. 1824</small>
* ''Eremogone gmelinii'' <small>(Fisch. ex Ser.) Fenzl 1833</small>
* ''Gypsophila gmelinii'' <small>(Fisch. ex Ser.) Bunge 1830</small>
* ''Gypsophila thesiifolia'' <small>Ser. 1824</small>
* ''Gypsophila triquetra'' <small>Ledeb. 1842</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
<small>
<small>
* {{Bokref/USSR}}
* {{Bokref/USSR}}
* {{POWO|2020-10-30}}
* {{POWO|2023-05-07}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-05-07}}
* {{SKUD|149009|''Gypsophila patrinii''}}
</small>
</small>
[[Kategori:Gypsophila|patrinii]]
[[Kategori:Gypsophila|patrinii]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i östra Europa]]
[[Kategori:Växter i östeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]

Nuvarande version från 7 maj 2023 kl. 07.15

Gypsophila patrinii
Ser. 1824
Gypsophila patrinii kz01.jpg
Släkte Gypsophila
Familj Caryophyllaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gypsophila patrinii är en flerårig ört i slöjsläktet i familjen nejlikväxter.

Denna art har en kraftig pålrot. Stjälkarna är upprätta och 20 till 60 centimeter höga. Bladen är linjära till lansettformade, spetsiga, 1 till 6 centimeter långa och 0,1 till 0,5 centimeter breda.

Blommorna sitter i en gles samling upptill på stjälken. Blomskaften är 0,5 till 2 centimeter långa. Blomfodret är klockformat och upp till 0,4 centimeter långt. Kronbladen är vitaktigt rosa och 1 till 2 centimeter långa.

Utbredningsområdet är i Sibirien, ryska Fjärran östern, Centralasien, Kina och Mongoliet. Gypsophila patrinii odlas som prydnadsväxt.

Synonymer

  • Arenaria gmelinii Fisch. ex Ser. 1824
  • Eremogone gmelinii (Fisch. ex Ser.) Fenzl 1833
  • Gypsophila gmelinii (Fisch. ex Ser.) Bunge 1830
  • Gypsophila thesiifolia Ser. 1824
  • Gypsophila triquetra Ledeb. 1842

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-05-07.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-05-07].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - Gypsophila patrinii - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9