Gypsophila saligna: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|auktor=(Schrenk) [[F.N.Williams]]
|auktor=[[Schrad.]]
|year=1889
|year=1834
|altrubrik=
|altrubrik=
|bild=Gypsophila cephalotes kz02.jpg
|bild=Gypsophila cephalotes kz02.jpg
Rad 10: Rad 10:
|supord=Eudicotyledonae
|supord=Eudicotyledonae
|subclass=Angiospermae
|subclass=Angiospermae
|link={{PAGENAME}}
|link=Gypsophila cephalotes
}}
}}
'''''Gypsophila cephalotes''''' är en flerårig [[ört]] i [[slöjsläktet]] i familjen [[nejlikväxter]].  
'''''Gypsophila saligna''''' är en flerårig [[ört]] i [[slöjsläktet]] i familjen [[nejlikväxter]].  


Denna art har en [[pålrot]] som är upp till 1,5 centimeter i diameter. Stjälkarna är upprätta och 10 till 50 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära, 3 till 6 centimeter långa och 0,3 till 0,8 centimeter breda. [[Blommorna]] sitter i täta, runda samlingar överst på stjälkarna. Blomfodret är klockformat och ungefär 0,3 centimeter långt. [[Kronbladen]] är vita, äggrunda och ungefär 0,5 centimeter långa.
Denna art har en [[pålrot]] som är upp till 1,5 centimeter i diameter. Stjälkarna är upprätta och 10 till 50 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära, 3 till 6 centimeter långa och 0,3 till 0,8 centimeter breda.  


Utbredningsområdet är i [[Sibirien]], [[Centralasien]], [[västra Asien]], nordvästra [[Kina]] och i [[Mongoliet]].
[[Blommorna]] sitter i täta, runda samlingar överst på stjälkarna. [[Blomfodret]] är klockformat och ungefär 0,3 centimeter långt. [[Kronbladen]] är vita, äggrunda och ungefär 0,5 centimeter långa.
 
Utbredningsområdet är i [[Sibirien]], [[Centralasien]], [[västra Asien]], nordvästra [[Kina]],  [[Mongoliet]] och [[Pakistan]].


== Synonymer ==
== Synonymer ==
* ''Gypsophila cephalotes'' <small>(Schrenk) Korsh. 1896</small>
* ''Gypsophila fastigiata'' var. ''cephalotes'' <small>Schrenk 1841</small>
* ''Gypsophila fastigiata'' var. ''cephalotes'' <small>Schrenk 1841</small>
* ''Gypsophila planifolia'' <small>H.J.P.Winkl. 1901</small>
* ''Gypsophila pulposa'' <small>Gilib. ex F.N.Williams 1889</small>
* ''Gypsophila tianschanica'' <small>Popov & Schischk. 1935</small>
* ''Gypsophila tianschanica'' <small>Popov & Schischk. 1935</small>


Rad 25: Rad 30:
<small>
<small>
* {{Bokref/USSR}}
* {{Bokref/USSR}}
* {{POWO|2020-10-30}}
* {{POWO|2023-05-06}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-05-06}}
</small>
</small>
[[Kategori:Gypsophila|cephalotes]]
[[Kategori:Gypsophila|saligna]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]

Versionen från 6 maj 2023 kl. 10.41

Gypsophila saligna
Schrad. 1834
Gypsophila cephalotes kz02.jpg
Släkte Gypsophila
Familj Caryophyllaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gypsophila saligna är en flerårig ört i slöjsläktet i familjen nejlikväxter.

Denna art har en pålrot som är upp till 1,5 centimeter i diameter. Stjälkarna är upprätta och 10 till 50 centimeter höga. Bladen är linjära, 3 till 6 centimeter långa och 0,3 till 0,8 centimeter breda.

Blommorna sitter i täta, runda samlingar överst på stjälkarna. Blomfodret är klockformat och ungefär 0,3 centimeter långt. Kronbladen är vita, äggrunda och ungefär 0,5 centimeter långa.

Utbredningsområdet är i Sibirien, Centralasien, västra Asien, nordvästra Kina, Mongoliet och Pakistan.

Synonymer

  • Gypsophila cephalotes (Schrenk) Korsh. 1896
  • Gypsophila fastigiata var. cephalotes Schrenk 1841
  • Gypsophila planifolia H.J.P.Winkl. 1901
  • Gypsophila pulposa Gilib. ex F.N.Williams 1889
  • Gypsophila tianschanica Popov & Schischk. 1935

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-05-06.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-05-06].