Silene fruticulosa: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 16: | Rad 16: | ||
Stjälkarna är ogrenade eller förgrenade och 25 till 40 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära till spatelformade, gråhåriga, 0,7 till 1,2 centimeter långa och 0,1 till 0,4 centimeter breda. | Stjälkarna är ogrenade eller förgrenade och 25 till 40 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära till spatelformade, gråhåriga, 0,7 till 1,2 centimeter långa och 0,1 till 0,4 centimeter breda. | ||
[[Blommorna]] sitter upptill på stjälkarna. Blomfodret är smalt och 1 till 1,5 centimeter långt. [[Kronbladen]] är vita och tudelade. [[Frukten]] är en äggrund kapsel som blir ungefär 1 centimeter lång. | [[Blommorna]] sitter upptill på stjälkarna. [[Blomfodret]] är smalt och 1 till 1,5 centimeter långt. [[Kronbladen]] är vita och tudelade. [[Frukten]] är en äggrund kapsel som blir ungefär 1 centimeter lång. | ||
Utbredningsområdet är i [[östra Europa]], södra [[Sibirien]] | Utbredningsområdet är i [[östra Europa]], södra [[Sibirien]], [[Centralasien]] och [[Kaukasus]]. | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
* ''Silene suffrutescens'' <small>M.Bieb. | * ''Silene caspica'' <small>Pers. 1805</small> | ||
* ''Silene leptopetala'' <small>Schrenk 1844</small> | |||
* ''Silene pygmaea'' <small>Less. ex Ledeb. 1842</small> | |||
* ''Silene suffrutescens'' <small>M.Bieb. 1800</small> | |||
Det finns tre andra arter som beskrivits med namnet ''Silene fruticulosa'', samtliga nu synonymer: | |||
* ''Silene fruticulosa'' <small>Fenzl ex Rohrb.</small> → ''[[Silene armena]]'' | |||
* ''Silene fruticulosa'' <small>(Pall.) Schischk. ex Krylov</small> → ''[[Silene altaica]]'' | |||
* ''Silene fruticulosa'' <small>Sieber ex Otth</small> → ''[[Silene antri-jovis]]'' | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<small> | <small> | ||
* {{Bokref/USSR}} | * {{Bokref/USSR}} | ||
* {{POWO| | * {{POWO|2023-05-17}} | ||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-05-17}} | |||
</small> | </small> | ||
[[Kategori:Silene|fruticulosa]] | [[Kategori:Silene|fruticulosa]] | ||
Rad 32: | Rad 42: | ||
[[Kategori:Bild saknas-Caryophyllaceae]] | [[Kategori:Bild saknas-Caryophyllaceae]] | ||
[[Kategori:Växter i östra Europa]] | [[Kategori:Växter i östra Europa]] | ||
[[Kategori:Växter i östeuropeiska Ryssland]] | |||
[[Kategori:Växter i sydeuropeiska Ryssland]] | [[Kategori:Växter i sydeuropeiska Ryssland]] | ||
[[Kategori:Växter i Sibirien]] | [[Kategori:Växter i Sibirien]] | ||
Rad 38: | Rad 49: | ||
[[Kategori:Växter i Kazakstan]] | [[Kategori:Växter i Kazakstan]] | ||
[[Kategori:Växter i Turkmenistan]] | [[Kategori:Växter i Turkmenistan]] | ||
[[Kategori:Växter i Kaukasus]] | |||
[[Kategori:Växter i Transkaukasus]] |
Nuvarande version från 17 maj 2023 kl. 19.04
Silene fruticulosa M.Bieb. 1798 | |
Släkte | Silene |
Familj | Caryophyllaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Silene fruticulosa är en flerårig ört i glimsläktet i familjen nejlikväxter.
Stjälkarna är ogrenade eller förgrenade och 25 till 40 centimeter höga. Bladen är linjära till spatelformade, gråhåriga, 0,7 till 1,2 centimeter långa och 0,1 till 0,4 centimeter breda.
Blommorna sitter upptill på stjälkarna. Blomfodret är smalt och 1 till 1,5 centimeter långt. Kronbladen är vita och tudelade. Frukten är en äggrund kapsel som blir ungefär 1 centimeter lång.
Utbredningsområdet är i östra Europa, södra Sibirien, Centralasien och Kaukasus.
Synonymer
- Silene caspica Pers. 1805
- Silene leptopetala Schrenk 1844
- Silene pygmaea Less. ex Ledeb. 1842
- Silene suffrutescens M.Bieb. 1800
Det finns tre andra arter som beskrivits med namnet Silene fruticulosa, samtliga nu synonymer:
- Silene fruticulosa Fenzl ex Rohrb. → Silene armena
- Silene fruticulosa (Pall.) Schischk. ex Krylov → Silene altaica
- Silene fruticulosa Sieber ex Otth → Silene antri-jovis
Referenser
- Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-05-17.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-05-17].