Cryptanthus beuckeri: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=E.Morren |year=1880 |altrubrik=Dvärggömblomma |bild=Cryptanthus beuckeri.JPG |genus=Cryptanthus |fam=Bromeliaceae |ord=Poales |supor…')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|auktor=[[E.Morren]]
|auktor=[[É.Morren]]
|year=1880
|year=1880
|altrubrik=Dvärggömblomma
|altrubrik=Dvärggömblomma
Rad 14: Rad 14:
'''Dvärggömblomma''' är en flerårig [[ört]] i [[gömblomssläktet]] i familjen [[ananasväxter]].  
'''Dvärggömblomma''' är en flerårig [[ört]] i [[gömblomssläktet]] i familjen [[ananasväxter]].  


Mellan 12 och 20 [[blad]] bildar en rosett. De yttre bladen blir mellan 10 och 15 centimeter långa och 5 centimeter breda och har ett bladskaft som är mellan 5 och 7 centimeter långt. De inre bladen saknar skaft. Bladfärgen är ljusbrun eller grönaktig och är spräcklig av ljusare små fläckar. [[Blommorna]] sitter i en liten samling mitt i bladrosetten. Blomfärgen är vit.
Mellan 12 och 20 [[blad]] bildar en rosett. De yttre bladen blir mellan 10 och 15 centimeter långa och 5 centimeter breda och har ett bladskaft som är mellan 5 och 7 centimeter långt. De inre bladen saknar skaft. Bladfärgen är ljusbrun eller grönaktig och är spräcklig av ljusare små fläckar.  
 
[[Blommorna]] sitter i en liten samling mitt i bladrosetten. Blomfärgen är vit.


Utbredningsområdet är i östra [[Brasilien]]. Dvärggömblomman odlas som prydnadsväxt.
Utbredningsområdet är i östra [[Brasilien]]. Dvärggömblomman odlas som prydnadsväxt.
== Synonymer ==
* ''Nidularium beuckeri'' <small>Anon. 1888</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 29: Rad 34:
|språk=eng
|språk=eng
|libris=505439
|libris=505439
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
* {{Kew|pers=R.Govaerts, H.E.Luther, J.Grant|fam=Bromeliaceae|dat=2013-12-31}}
* {{POWO|2022-07-13}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-13}}
* {{SKUD|8733|dvärggömblomma}}
* {{SKUD|8733|dvärggömblomma}}
</small>
</small>
[[Kategori: Cryptanthus|beuckeri]]
[[Kategori:Cryptanthus|beuckeri]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Brasilien]]
[[Kategori:Växter i Brasilien]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Brasilien]]

Nuvarande version från 12 juli 2022 kl. 23.53

Cryptanthus beuckeri
É.Morren 1880
Dvärggömblomma
Cryptanthus beuckeri.JPG
Släkte Cryptanthus
Familj Bromeliaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Dvärggömblomma är en flerårig ört i gömblomssläktet i familjen ananasväxter.

Mellan 12 och 20 blad bildar en rosett. De yttre bladen blir mellan 10 och 15 centimeter långa och 5 centimeter breda och har ett bladskaft som är mellan 5 och 7 centimeter långt. De inre bladen saknar skaft. Bladfärgen är ljusbrun eller grönaktig och är spräcklig av ljusare små fläckar.

Blommorna sitter i en liten samling mitt i bladrosetten. Blomfärgen är vit.

Utbredningsområdet är i östra Brasilien. Dvärggömblomman odlas som prydnadsväxt.

Synonymer

  • Nidularium beuckeri Anon. 1888

Referenser

  • Baker, John Gilbert: Handbook of the Bromeliaceæ, George Bell, London 1889 (eng). Libris.  doi:10.5962/bhl.title.51681
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-13.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-13].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - dvärggömblomma - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9