Cryptanthus beuckeri: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=E.Morren |year=1880 |altrubrik=Dvärggömblomma |bild=Cryptanthus beuckeri.JPG |genus=Cryptanthus |fam=Bromeliaceae |ord=Poales |supor…') |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik=''{{PAGENAME}}'' | |rubrik=''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor=[[ | |auktor=[[É.Morren]] | ||
|year=1880 | |year=1880 | ||
|altrubrik=Dvärggömblomma | |altrubrik=Dvärggömblomma | ||
Rad 14: | Rad 14: | ||
'''Dvärggömblomma''' är en flerårig [[ört]] i [[gömblomssläktet]] i familjen [[ananasväxter]]. | '''Dvärggömblomma''' är en flerårig [[ört]] i [[gömblomssläktet]] i familjen [[ananasväxter]]. | ||
Mellan 12 och 20 [[blad]] bildar en rosett. De yttre bladen blir mellan 10 och 15 centimeter långa och 5 centimeter breda och har ett bladskaft som är mellan 5 och 7 centimeter långt. De inre bladen saknar skaft. Bladfärgen är ljusbrun eller grönaktig och är spräcklig av ljusare små fläckar. [[Blommorna]] sitter i en liten samling mitt i bladrosetten. Blomfärgen är vit. | Mellan 12 och 20 [[blad]] bildar en rosett. De yttre bladen blir mellan 10 och 15 centimeter långa och 5 centimeter breda och har ett bladskaft som är mellan 5 och 7 centimeter långt. De inre bladen saknar skaft. Bladfärgen är ljusbrun eller grönaktig och är spräcklig av ljusare små fläckar. | ||
[[Blommorna]] sitter i en liten samling mitt i bladrosetten. Blomfärgen är vit. | |||
Utbredningsområdet är i östra [[Brasilien]]. Dvärggömblomman odlas som prydnadsväxt. | Utbredningsområdet är i östra [[Brasilien]]. Dvärggömblomman odlas som prydnadsväxt. | ||
== Synonymer == | |||
* ''Nidularium beuckeri'' <small>Anon. 1888</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
Rad 29: | Rad 34: | ||
|språk=eng | |språk=eng | ||
|libris=505439 | |libris=505439 | ||
}} [ | }} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681] | ||
* {{ | * {{POWO|2022-07-13}} | ||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-13}} | |||
* {{SKUD|8733|dvärggömblomma}} | * {{SKUD|8733|dvärggömblomma}} | ||
</small> | </small> | ||
[[Kategori: Cryptanthus|beuckeri]] | [[Kategori:Cryptanthus|beuckeri]] | ||
[[Kategori:Växtarter]] | [[Kategori:Växtarter]] | ||
[[Kategori:Växter i Brasilien]] | [[Kategori:Växter i Brasilien]] | ||
[[Kategori:Växter i nordöstra Brasilien]] | [[Kategori:Växter i nordöstra Brasilien]] | ||
[[Kategori:Växter i sydöstra Brasilien]] | [[Kategori:Växter i sydöstra Brasilien]] |
Nuvarande version från 12 juli 2022 kl. 23.53
Cryptanthus beuckeri É.Morren 1880 Dvärggömblomma | |
Släkte | Cryptanthus |
Familj | Bromeliaceae |
Ordning | Poales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Dvärggömblomma är en flerårig ört i gömblomssläktet i familjen ananasväxter.
Mellan 12 och 20 blad bildar en rosett. De yttre bladen blir mellan 10 och 15 centimeter långa och 5 centimeter breda och har ett bladskaft som är mellan 5 och 7 centimeter långt. De inre bladen saknar skaft. Bladfärgen är ljusbrun eller grönaktig och är spräcklig av ljusare små fläckar.
Blommorna sitter i en liten samling mitt i bladrosetten. Blomfärgen är vit.
Utbredningsområdet är i östra Brasilien. Dvärggömblomman odlas som prydnadsväxt.
Synonymer
- Nidularium beuckeri Anon. 1888
Referenser
- Baker, John Gilbert: Handbook of the Bromeliaceæ, George Bell, London 1889 (eng). Libris. doi:10.5962/bhl.title.51681
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-13.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-13].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - dvärggömblomma - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9