Eriosyce islayensis: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
Rad 18: | Rad 18: | ||
|link = Eriosyce islayensis | |link = Eriosyce islayensis | ||
}} | }} | ||
'''Ulltrattkaktus''' är en [[art]] i [[trattkaktussläktet]], [[undergrupp Islaya]] och har sin naturliga utbredning från den [[chilenska]] regionen [[Tarapacá]] i söder till de [[peruanska]] regionerna [[Arequipa]], [[Moquegua]] och [[Tacna]] i norr. <ref>{{bokref|efternamn=Hunt|förnamn=David R.|medförfattare=Taylor Nigel P., Charles Graham.|titel=The new cactus lexicon|år=2006|utgivare=dh books|utgivningsort=Milborne Port|språk=eng|sid=109|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421}}</ref>. | '''Ulltrattkaktus''' är en [[art]] i [[trattkaktussläktet]], [[undergrupp Islaya|undergrupp ''Islaya'']] och har sin naturliga utbredning från den [[chilenska]] regionen [[Tarapacá]] i söder till de [[peruanska]] regionerna [[Arequipa]], [[Moquegua]] och [[Tacna]] i norr. <ref>{{bokref|efternamn=Hunt|förnamn=David R.|medförfattare=Taylor Nigel P., Charles Graham.|titel=The new cactus lexicon|år=2006|utgivare=dh books|utgivningsort=Milborne Port|språk=eng|sid=109|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421}}</ref>. | ||
__TOC__ | __TOC__ | ||
Den är klotformad till kort cylindrisk, 25 till 50 centimeter lång och 5 till 20 centimeter i diameter. Rötterna är fibriga till formen. Själva växtkroppen är uppdelad i upp till 25 [[åsar]]. Längs randen på åsarna sitter [[areoler]] som är fyllda med tovig ull, och ur dessa utvecklas tjocka, styva taggar som kan variera mycket till utseendet. Taggarna består av 4 till 7 [[centraltaggar]] som blir 12 till 16 millimeter långa, och 12 till 22 klart radiära [[radiärtaggar]] som blir 6 till 10 millimeter långa. | Den är klotformad till kort cylindrisk, 25 till 50 centimeter lång och 5 till 20 centimeter i diameter. Rötterna är fibriga till formen. Själva växtkroppen är uppdelad i upp till 25 [[åsar]]. Längs randen på åsarna sitter [[areoler]] som är fyllda med tovig ull, och ur dessa utvecklas tjocka, styva taggar som kan variera mycket till utseendet. Taggarna består av 4 till 7 [[centraltaggar]] som blir 12 till 16 millimeter långa, och 12 till 22 klart radiära [[radiärtaggar]] som blir 6 till 10 millimeter långa. | ||
Rad 35: | Rad 35: | ||
<!--- === Synonymer === | <!--- === Synonymer === | ||
''E. islayensis'' ssp. ''omasensis'' | ''E. islayensis'' ssp. ''omasensis'' | ||
:''Islaya omasensis'' <small>Ostolaza & Mischler 1983</small> ---> | :''Islaya omasensis'' <small>Ostolaza & Mischler 1983</small> ---> |
Versionen från 20 januari 2010 kl. 09.00
Eriosyce islayensis (C.F.Först.) Katt. 1994 Ulltrattkaktus | |
Eriosyce islayensis ssp. islayensis | |
Undergrupp | Islaya |
Släkte | Eriosyce |
Tribus | Notocacteae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Ulltrattkaktus är en art i trattkaktussläktet, undergrupp Islaya och har sin naturliga utbredning från den chilenska regionen Tarapacá i söder till de peruanska regionerna Arequipa, Moquegua och Tacna i norr. [1].
Den är klotformad till kort cylindrisk, 25 till 50 centimeter lång och 5 till 20 centimeter i diameter. Rötterna är fibriga till formen. Själva växtkroppen är uppdelad i upp till 25 åsar. Längs randen på åsarna sitter areoler som är fyllda med tovig ull, och ur dessa utvecklas tjocka, styva taggar som kan variera mycket till utseendet. Taggarna består av 4 till 7 centraltaggar som blir 12 till 16 millimeter långa, och 12 till 22 klart radiära radiärtaggar som blir 6 till 10 millimeter långa.
Ulltrattkaktusens blommor är svavelgula och blir 1,5 till 2 centimeter långa och 1,5 till 2 centimeter i diameter. Areolerna som blommorna utvecklas ur har en tät tovig ull och rödaktiga borststrån. Frukten är klubbformad och ballonglik, rödaktig till färgen och har tunna väggar. Den blir upp till 3,5 centimeter lång. Fröna blir 1 till 1,5 millimeter långa och 1 millimeter bred.
Bilder
Underarter
Synonymer
På grund av att arten har ett relativt stort utbredningsområde och kan variera väldigt mycket till utseendet så har många arter beskrivits genom åren, arter som senare visade sig vara en och samma. Dessa räknas numer som synonymer till arten.
Lista med synonymer [2] | |
---|---|
|
|