Peniocereus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Peniocereus''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (A.Berger) [[Britton]] & [[Rose]]
|auktor    = (A.Berger) [[Britton]] & [[Rose]]
|year      = 1909
|year      = 1909
|altrubrik = Stavkaktussläktet<ref name="SKUD">{{SKUD|19618|stavkaktussläktet}}, vit stavkaktus, röd stavkaktus</ref>
|altrubrik = Stavkaktussläktet
|bild      = Night-Blooming Cereus Sonora.jpg
|bild      = Night-Blooming Cereus Sonora.jpg
|bildtext  = Typart ''[[Peniocereus greggii|P. greggii]]''
|bildtext  = Typart ''[[Peniocereus greggii|P. greggii]]''
|regnum    = Plantae
|subclass   = Angiospermae
|div      = Spermatopsida
|supord     = Eudicotyledonae
|subdiv   = Angiospermae
|class     = Eudicotyledonae
|ord      = Caryophyllales
|ord      = Caryophyllales
|fam      = Cactaceae
|fam      = Cactaceae
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Pachycereeae
|tribus    = Pachycereeae
|link      = Peniocereus
|link      = {{PAGENAME}}
}}
}}
'''Stavkaktussläktet''' tillhör [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i [[sydvästra USA]], [[nordvästra Mexiko]], söderut genom Mexiko till [[Centralamerika]] och innehåller 19 arter.<ref>{{bokref/NCL}}</ref>
'''Stavkaktussläktet''' omfattar 8 arter i [[familjen]] [[kaktusväxter]].  
__TOC__
 
Arter i släktet har ett busklikt växtsätt och kryper eller klättrar på andra växter. Rötterna är mycket kraftiga och kålrotliknande. Stammen är tunn, har ibland små vårtor nertill på huden och blir 1 till 4 meter hög. Den är vanligtvis uppdelad i [[åsar]] men sällan uppdelad i vårtor. Längs åsarna sitter [[areoler]] som ofta är framstående. Ur areolen utvecklas liknande [[taggar]] som är korta och sitter ibland utslätade mot stammen. [[Blomman]] utvecklas ibland på toppen av stammen, men vanligtvis på sidan och är öppen under dagen eller natten. Den är vanligtvis stor och oftast vit. Blompipen är lång och smal. [[Hypanthium]] och blompip har areoler som vanligtvis har taggar eller borststrån. [[Frukten]] är köttig, päronformad, oval eller oval och röd. Den smalnar av i änden och har taggar eller borststrån som faller av förr eller senare. [[Fröna]] är brett ovala och svarta.<ref>{{bokref/TCF}}</ref>
Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt och kryper eller klättrar på andra växter. Rötterna är mycket kraftiga och kålrotliknande. Stammen är tunn, har ibland små vårtor nertill och blir 1 till 4 meter hög. Den är vanligtvis uppdelad i [[åsar]] men sällan uppdelad i vårtor. Längs åsarna sitter [[areoler]] som ofta är framträdande. Ur areolen utvecklas [[taggar]] som är korta och sitter ibland utslätade mot stammen.  
 
[[Blomman]] utvecklas ibland på toppen av stammen, men vanligtvis på sidan och är öppen under dagen eller natten. Den är vanligtvis stor och oftast vit. Blompipen är lång och smal. [[Hypanthium]] och blompip har areoler som vanligtvis har taggar eller borststrån. [[Frukten]] är köttig, päronformad, oval eller oval och röd. Den smalnar av i änden och har taggar eller borststrån som faller av förr eller senare. [[Fröna]] är brett ovala och svarta.
 
Det [[vetenskapliga namnet]] ''Peniocereus'' är sammansatt av det grekiska ordet ''penia'' som betyder fattigdom och det latinska ordet ''cereus'' som betyder vaxljus eller pelarformad. Med detta ville [[Alwin Berger]] framhäva betydelsen som dessa växter har för den fattiga befolkningen. Utbredningsområdet är i [[sydvästra USA]], [[södra centrala USA]] och [[Mexiko]].


== Arter ==
== Arter ==
{|
: ''[[Peniocereus greggii]]''
|-valign=top
: ''[[Peniocereus johnstonii]]''
|
: ''[[Peniocereus lazaro-cardenasii]]''
:''[[Peniocereus castellae|P. castellae]]''
: ''[[Peniocereus marianus]]''
:''[[Peniocereus cuixmalensis|P. cuixmalensis]]''
: ''[[Peniocereus papillosus]]''
:''[[Peniocereus fosterianus|P. fosterianus]]''
: ''[[Peniocereus striatus]]''
:''[[Peniocereus greggii|P. greggii]]'' - stavkaktus<ref group="not">Inget officiellt namn ännu</ref>
: ''[[Peniocereus viperinus]]'' - röd stavkaktus
:''[[Peniocereus hirschtianus|P. hirschtianus]]''
: ''[[Peniocereus zopilotensis]]''
:''[[Peniocereus johnstonii|P. johnstonii]]''
:''[[Peniocereus lazaro-cardenasii|P. lazaro-cardenasii]]''
:''[[Peniocereus macdougallii|P. macdougallii]]''
:''[[Peniocereus marianus|P. marianus]]''
|
:''[[Peniocereus oaxacensis|P. oaxacensis]]''
:''[[Peniocereus occidentalis|P. occidentalis]]''
:''[[Peniocereus rosei|P. rosei]]''
:''[[Peniocereus serpentinus|P. serpentinus]]'' - vit stavkaktus<ref name="SKUD"/>
:''[[Peniocereus striatus|P. striatus]]''
:''[[Peniocereus tepalcatepecanus|P. tepalcatepecanus]]''
:''[[Peniocereus viperinus|P. viperinus]]'' - röd stavkaktus<ref name="SKUD"/>
:''[[Peniocereus zopilotensis|P. zopilotensis]]''
|}
== Systematik ==
[[Nathaniel Britton]] och [[Joseph Rose]] beskrev släktet ''Peniocereus'' 1909 och då med endast en art i släktet. Senare beslutade [[International Cactaceae Systematics Group]] att fler arter skulle ingå, det vill säga de som tidigare tillhörde släktena ''Cullmannia'', ''Neoevansia'', ''Nyctocereus'' och de flesta arter från ''[[Wilcoxia]]''. [[Typart]] i släktet förblir ''[[Peniocereus greggii|P. greggii]]''.
 
Det [[vetenskapliga namnet]] ''Peniocereus'' är sammansatt av det grekiska ordet ''penia'' som betyder fattigdom och det latinska ordet ''cereus'' som betyder vaxljus eller pelarformad. Med detta vill [[Alwin Berger]] framhäva betydelsen som dessa växter har för den fattiga befolkningen.<ref>{{Bokref/VetNam}}</ref>


== Synonymer ==
== Synonymer ==
:''Cereus'' subg. ''Peniocereus'' <small>A.Berger 1905</small>
: ''Cereus'' subg. ''Peniocereus'' <small>A.Berger 1905</small>
:''Cereus'' subg. ''Nyctocereus'' <small>A.Berger 1905</small>
: ''Cullmannia'' <small>Distefano 1956</small>
:''Nyctocereus'' <small>(A.Berger) Britton & Rose 1909</small>
: ''Neoevansia'' <small>W.T.Marshall 1941</small>
:''Neoevansia'' <small>W.T.Marshall 1941</small>
:''Cullmannia'' <small>Distef. 1956</small>
 
== Fotnoter ==
<references group="not"/>


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-07-22}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-22}}
* {{SKUD||stavkaktussläktet}}
* {{Bokref/VetNam}}
</small>


[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Pachycereeae]]
[[Kategori:Pachycereeae]]
[[Kategori:Växtsläkten i Nordamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten i Mexiko]]
 
[[Kategori:Växtsläkten i sydvästra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydöstra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i centrala Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordvästra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i USA]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydvästra USA]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydvästra USA]]
[[Kategori:Växtsläkten i Arizona]]
[[Kategori:Växtsläkten i Arizona]]
Rad 76: Rad 56:
[[Kategori:Växtsläkten i New Mexico]]
[[Kategori:Växtsläkten i New Mexico]]
[[Kategori:Växtsläkten i Texas]]
[[Kategori:Växtsläkten i Texas]]
[[Kategori:Växtsläkten i Centralamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i Costa Rica]]
[[Kategori:Växtsläkten i centrala Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i El Salvador]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i Guatemala]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordvästra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i Honduras]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydvästra Mexiko]]
[[Kategori:Växtsläkten i Nicaragua]]
[[Kategori:Växtsläkten]]

Nuvarande version från 22 juli 2023 kl. 05.35

Peniocereus
(A.Berger) Britton & Rose 1909
Stavkaktussläktet
Typart P. greggii
Typart P. greggii
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Stavkaktussläktet omfattar 8 arter i familjen kaktusväxter.

Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt och kryper eller klättrar på andra växter. Rötterna är mycket kraftiga och kålrotliknande. Stammen är tunn, har ibland små vårtor nertill och blir 1 till 4 meter hög. Den är vanligtvis uppdelad i åsar men sällan uppdelad i vårtor. Längs åsarna sitter areoler som ofta är framträdande. Ur areolen utvecklas taggar som är korta och sitter ibland utslätade mot stammen.

Blomman utvecklas ibland på toppen av stammen, men vanligtvis på sidan och är öppen under dagen eller natten. Den är vanligtvis stor och oftast vit. Blompipen är lång och smal. Hypanthium och blompip har areoler som vanligtvis har taggar eller borststrån. Frukten är köttig, päronformad, oval eller oval och röd. Den smalnar av i änden och har taggar eller borststrån som faller av förr eller senare. Fröna är brett ovala och svarta.

Det vetenskapliga namnet Peniocereus är sammansatt av det grekiska ordet penia som betyder fattigdom och det latinska ordet cereus som betyder vaxljus eller pelarformad. Med detta ville Alwin Berger framhäva betydelsen som dessa växter har för den fattiga befolkningen. Utbredningsområdet är i sydvästra USA, södra centrala USA och Mexiko.

Arter

Peniocereus greggii
Peniocereus johnstonii
Peniocereus lazaro-cardenasii
Peniocereus marianus
Peniocereus papillosus
Peniocereus striatus
Peniocereus viperinus - röd stavkaktus
Peniocereus zopilotensis

Synonymer

Cereus subg. Peniocereus A.Berger 1905
Cullmannia Distefano 1956
Neoevansia W.T.Marshall 1941

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-22.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-22].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - stavkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.