Puya longisepala: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Mez |year=1904 |altrubrik= |bild= |genus=Puya |fam=Bromeliaceae |ord=Poales |supord=Monocotyledonae |subclass=Angiospermae |link={{...') |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 31: | Rad 31: | ||
|utgivningsort=Chicago | |utgivningsort=Chicago | ||
|språk=eng | |språk=eng | ||
}} [ | }} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.2266 doi:10.5962/bhl.title.2266] | ||
* {{ | * {{POWO|2022-07-30}} | ||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-30}} | |||
</small> | </small> | ||
[[Kategori:Puya|longisepala]] | [[Kategori:Puya|longisepala]] |
Nuvarande version från 30 juli 2022 kl. 09.09
Puya longisepala Mez 1904 | |
Släkte | Puya |
Familj | Bromeliaceae |
Ordning | Poales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Puya longisepala är en flerårig ört i puyasläktet i familjen ananasväxter.
P. longisepala blir omkring 200 centimeter hög. Bladen sitter i en rosett. De är svärdformade, 75 centimeter långa och 3 centimeter breda. Ovansidan är brunaktig och undersidan vitaktig. Längs bladkanterna sitter taggar som blir knappt 1 centimeter långa.
Överst på blomstjälken sitter blommorna i en förgrenad samling som blir 50 centimeter lång eller längre. På varje sidogren sitter 20 till 30 blommor. Blommorna är 5 till 5,5 centimeter långa.
Denna art är endemisk i Peru i västra Sydamerika.
Referenser
- Macbride, J. Francis: Flora of Peru, Field Museum of Natural History, Chicago 1936, Publication (Field Museum of Natural History : 1909). Botanical series. v. 13, pt. 1, no. 3 (eng). doi:10.5962/bhl.title.2266
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-30.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-30].