Wittmackia penduliflora: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|auktor=(A.Rich.) [[Mez]]
|auktor=(A.Rich.) [[Aguirre-Santoro]]
|year=1896
|year=2017
|altrubrik=
|altrubrik=
|bild=
|bild=
|genus=Hohenbergia
|genus=Wittmackia
|fam=Bromeliaceae
|fam=Bromeliaceae
|ord=Poales
|ord=Poales
Rad 12: Rad 12:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''''Wittmackia penduliflora''''' är en [[epifyt]] i släktet ''[[Hohenbergia]]'' i familjen [[ananasväxter]].  
'''''Wittmackia penduliflora''''' är en [[epifyt]] i släktet ''[[Wittmackia]]'' i familjen [[ananasväxter]].  


[[Bladen]] sitter i en rosett. De blir mellan 45 och 60 centimeter långa och upp till 10 centimeter breda. Bladkanterna är tandade. Blomstjälken är smal och ungefär 60 centimeter hög. Överst på stjälken sitter [[blommorna]]. De är små och sitter i en smal samling som är ungefär 30 centimeter lång och som består av 15 till 20 småsamlingar som är ungefär 2,5 centimeter långa. Blomfärgen är vit.
[[Bladen]] sitter i en rosett. De blir mellan 45 och 60 centimeter långa och upp till 10 centimeter breda. Bladkanterna är tandade.  
 
Blomstjälken är smal och ungefär 60 centimeter hög. Överst på stjälken sitter [[blommorna]]. De är små och sitter i en smal samling som är ungefär 30 centimeter lång och som består av 15 till 20 småsamlingar som är ungefär 2,5 centimeter långa. Blomfärgen är vit.


Utbredningsområdet är i [[Västindien]].
Utbredningsområdet är i [[Västindien]].
Rad 21: Rad 23:
* ''Aechmea virens'' <small>Brongn. ex Baker 1889</small>
* ''Aechmea virens'' <small>Brongn. ex Baker 1889</small>
* ''Aechmea wrightii'' <small>Baker 1879</small>
* ''Aechmea wrightii'' <small>Baker 1879</small>
* ''Hohenbergia penduliflora'' <small>(A.Rich.) Mez 1896</small>
* ''Hohenbergia virens'' <small>(Brongn. ex Baker) Mez 1934</small>
* ''Pitcairnia penduliflora'' <small>A.Rich. 1850</small>
* ''Pitcairnia penduliflora'' <small>A.Rich. 1850</small>


Rad 34: Rad 38:
|språk=eng
|språk=eng
|libris=505439
|libris=505439
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
* {{Kew|pers=R.Govaerts, H.E.Luther, J.Grant|fam=Bromeliaceae|dat=2014-01-04}}
* {{POWO|2022-07-18}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-18}}
</small>
</small>
[[Kategori: Hohenbergia|penduliflora]]
[[Kategori: Wittmackia|penduliflora]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Bild saknas-Bromeliaceae]]
[[Kategori:Bild saknas-Bromeliaceae]]

Nuvarande version från 18 juli 2022 kl. 18.01

Wittmackia penduliflora
(A.Rich.) Aguirre-Santoro 2017
Släkte Wittmackia
Familj Bromeliaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Wittmackia penduliflora är en epifyt i släktet Wittmackia i familjen ananasväxter.

Bladen sitter i en rosett. De blir mellan 45 och 60 centimeter långa och upp till 10 centimeter breda. Bladkanterna är tandade.

Blomstjälken är smal och ungefär 60 centimeter hög. Överst på stjälken sitter blommorna. De är små och sitter i en smal samling som är ungefär 30 centimeter lång och som består av 15 till 20 småsamlingar som är ungefär 2,5 centimeter långa. Blomfärgen är vit.

Utbredningsområdet är i Västindien.

Synonymer

  • Aechmea virens Brongn. ex Baker 1889
  • Aechmea wrightii Baker 1879
  • Hohenbergia penduliflora (A.Rich.) Mez 1896
  • Hohenbergia virens (Brongn. ex Baker) Mez 1934
  • Pitcairnia penduliflora A.Rich. 1850

Referenser

  • Baker, John Gilbert: Handbook of the Bromeliaceæ, George Bell, London 1889 (eng). Libris.  doi:10.5962/bhl.title.51681
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-18.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-18].