Apatesia: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Apatesieae | {{Apatesieae | ||
|rubrik = | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = [[N.E.Br.]] | |auktor = [[N.E.Br.]] | ||
|year = 1927 | |year = 1927 | ||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
|bild = | |bild = | ||
|bildtext = | |bildtext = | ||
|link = | |link = {{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
'''''Apatesia''''' är ett [[släkte]] som tillhör [[familjen]] [[isörtsväxter]] och består av 3 arter som har sitt naturliga utbredningsområde i den västra delen av den [[sydafrikanska]] provinsen [[Västra Kapprovinsen]]. | '''''Apatesia''''' är ett [[släkte]] som tillhör [[familjen]] [[isörtsväxter]] och består av 3 arter som har sitt naturliga utbredningsområde i den västra delen av den [[sydafrikanska]] provinsen [[Västra Kapprovinsen]]. | ||
| Rad 21: | Rad 21: | ||
Det [[vetenskapliga namnet]] ''Apatesia'' kommer från grekiskans ''apatesis'' som betyder bedrägeri. Typarten är förvirrande lik ''[[Hymenogyne]]'' gällande den vegetativa delen. | Det [[vetenskapliga namnet]] ''Apatesia'' kommer från grekiskans ''apatesis'' som betyder bedrägeri. Typarten är förvirrande lik ''[[Hymenogyne]]'' gällande den vegetativa delen. | ||
== Synonymer == | |||
: ''Thyrasperma'' <small>N.E.Br. 1925</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<small> | <small> | ||
* {{Bokref/Mesembs}} | * {{Bokref/Mesembs}} | ||
* {{Bokref/AizoaceaeA-E}} | * {{Bokref/AizoaceaeA-E}} | ||
* {{Bokref/VetNam}} | * {{Bokref/VetNam}} | ||
* {{POWO|2024-07-20}} | |||
* {{IPNIref|year=2024|dat=2024-07-20}} | |||
</small> | </small> | ||
| Rad 33: | Rad 37: | ||
[[Kategori:Apatesieae]] | [[Kategori:Apatesieae]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten]] | [[Kategori:Växtsläkten]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten i södra Afrika]] | [[Kategori:Växtsläkten i södra Afrika]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten i | [[Kategori:Växtsläkten i Kapprovinserna]] | ||
[[Kategori:Bild saknas-Aizoaceae]] | [[Kategori:Bild saknas-Aizoaceae]] | ||
Nuvarande version från 20 juli 2024 kl. 06.08
| Apatesia N.E.Br. 1927 | |
| Tribus | Apatesieae |
| Underfamilj | Ruschioideae |
| Familj | Aizoaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Apatesia är ett släkte som tillhör familjen isörtsväxter och består av 3 arter som har sitt naturliga utbredningsområde i den västra delen av den sydafrikanska provinsen Västra Kapprovinsen.
Vid en snabb anblick påminner arterna i släktet Apatesia om maskrosor. De är örter som har långa platta blad. Bladen har bladstjälkar. Blommorna är gula, sitter ensamma och har många tätt sittande kronblad. Blomman sitter på en lång blomstjälk. Endast några få frön utvecklas i deras frökapsel.
Arter
- A. helianthoides (Sol. ex Aiton) N.E.Br. 1927
- A. pillansii N.E.Br. 1927
- A. sabulosa (Thunb.) L.Bolus 1950
Systematik
Typart för släktet är A. pillansii. Släktet är typsläkte för tribus Apatesieae.
Det vetenskapliga namnet Apatesia kommer från grekiskans apatesis som betyder bedrägeri. Typarten är förvirrande lik Hymenogyne gällande den vegetativa delen.
Synonymer
- Thyrasperma N.E.Br. 1925
Referenser
- Smith Gideon: Mesembs of the world, Briza Publications, Pretoria 1998 (eng). ISBN 1-875093-13-3. Libris.
- Hartmann Heidrun E. K: Illustrated handbook of succulent plants. Aizoaceae A-E, Springer, Berlin 2002 (eng). ISBN 3-540-41691-9. Libris.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-07-20.
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-07-20].
