Dyckia leptostachya: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Baker |year=1884 |altrubrik= |bild=Dyckia leptostachya - Botanischer Garten München-Nymphenburg - DSC07939.JPG |genus=Dyckia |fam=Bro…')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 4: Rad 4:
|year=1884
|year=1884
|altrubrik=
|altrubrik=
|bild=Dyckia leptostachya - Botanischer Garten München-Nymphenburg - DSC07939.JPG
|bild=Dyckia leptostachya - San Francisco Botanical Garden - DSC09793.JPG
|genus=Dyckia
|genus=Dyckia
|fam=Bromeliaceae
|fam=Bromeliaceae
Rad 14: Rad 14:
'''''Dyckia leptostachya''''' är en flerårig [[ört]] i [[dyckiasläktet]] i familjen [[ananasväxter]].  
'''''Dyckia leptostachya''''' är en flerårig [[ört]] i [[dyckiasläktet]] i familjen [[ananasväxter]].  


Ungefär 15 [[blad]] bildar en rosett. Bladen är svärdformade, 30 till 45 centimeter långa och 3 centimeter breda nedtill. Glest längs kanterna finns bruna taggar. Blomstjälken är smal och 90 centimeter hög. Överst på den sitter [[blommorna]] i en gles samling som blir 15 till 25 centimeter hög. Blommorna är små och orange.
Ungefär 15 [[blad]] bildar en rosett. Bladen är svärdformade, 30 till 45 centimeter långa och 3 centimeter breda nedtill. Glest längs kanterna finns bruna taggar.  
 
Blomstjälken är smal och 90 centimeter hög. Överst på den sitter [[blommorna]] i en gles samling som blir 15 till 25 centimeter hög. Blommorna är små och orange.


Utbredningsområdet är i [[Bolivia]], [[Brasilien]], [[Argentina]] och [[Paraguay]].
Utbredningsområdet är i [[Bolivia]], [[Brasilien]], [[Argentina]] och [[Paraguay]].
== Synonymer ==
* ''Dyckia apensis'' <small>Mez 1919</small>
* ''Dyckia boliviensis'' <small>Mez 1896</small>
* ''Dyckia conspicua'' <small>Mez 1896</small>
* ''Dyckia hassleri'' <small>Mez 1903</small>
* ''Dyckia longifolia'' <small>Mez 1919</small>
* ''Dyckia rojasii'' <small>Mez 1919</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 29: Rad 39:
|språk=eng
|språk=eng
|libris=505439
|libris=505439
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
* {{Kew|pers=R.Govaerts, H.E.Luther, J.Grant|fam=Bromeliaceae|dat=2014-02-01}}
* {{POWO|2022-07-22}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-22}}
* T. Krömer, M. Kessler et al.: "Checklist of Bolivian Bromeliaceae with notes on species distribution and levels of endemism". ''Selbyana'' vol 20, no. 2, pp. 201-223 (1999)  
* T. Krömer, M. Kessler et al.: "Checklist of Bolivian Bromeliaceae with notes on species distribution and levels of endemism". ''Selbyana'' vol 20, no. 2, pp. 201-223 (1999)  
* G.Martinelli et al.: "Bromeliaceae da Mata Atlântica Brasileira: Lista de espécies, distribuicão e conservacão". ''Rodriguésia'' 59(1): 209-258 (2008)
* G.Martinelli et al.: "Bromeliaceae da Mata Atlântica Brasileira: Lista de espécies, distribuicão e conservacão". ''Rodriguésia'' 59(1): 209-258 (2008)

Nuvarande version från 22 juli 2022 kl. 16.42

Dyckia leptostachya
Baker 1884
Dyckia leptostachya - San Francisco Botanical Garden - DSC09793.JPG
Släkte Dyckia
Familj Bromeliaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Dyckia leptostachya är en flerårig ört i dyckiasläktet i familjen ananasväxter.

Ungefär 15 blad bildar en rosett. Bladen är svärdformade, 30 till 45 centimeter långa och 3 centimeter breda nedtill. Glest längs kanterna finns bruna taggar.

Blomstjälken är smal och 90 centimeter hög. Överst på den sitter blommorna i en gles samling som blir 15 till 25 centimeter hög. Blommorna är små och orange.

Utbredningsområdet är i Bolivia, Brasilien, Argentina och Paraguay.

Synonymer

  • Dyckia apensis Mez 1919
  • Dyckia boliviensis Mez 1896
  • Dyckia conspicua Mez 1896
  • Dyckia hassleri Mez 1903
  • Dyckia longifolia Mez 1919
  • Dyckia rojasii Mez 1919

Referenser

  • Baker, John Gilbert: Handbook of the Bromeliaceæ, George Bell, London 1889 (eng). Libris.  doi:10.5962/bhl.title.51681
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-22.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-22].
  • T. Krömer, M. Kessler et al.: "Checklist of Bolivian Bromeliaceae with notes on species distribution and levels of endemism". Selbyana vol 20, no. 2, pp. 201-223 (1999)
  • G.Martinelli et al.: "Bromeliaceae da Mata Atlântica Brasileira: Lista de espécies, distribuicão e conservacão". Rodriguésia 59(1): 209-258 (2008)