Aloe marlothii: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=A.Berger |year=1905 |altrubrik=Taggaloe |bild=Aloe marlothii2.jpg |genus=Aloe |fam=Xanthorrhoeaceae |ord=Asparagales |supord=Monocotyl…')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 6: Rad 6:
|bild=Aloe marlothii2.jpg
|bild=Aloe marlothii2.jpg
|genus=Aloe
|genus=Aloe
|fam=Xanthorrhoeaceae
|fam=Asphodelaceae
|ord=Asparagales
|ord=Asparagales
|supord=Monocotyledonae
|supord=Monocotyledonae
Rad 12: Rad 12:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''Taggaloe''' är en art i [[aloesläktet]] i familjen [[grästrädsväxter]]. [[Bladen]] är grågröna, taggiga och ungefär 1 meter långa. De bildar en tät rosett på en 2,5 meter hög stam. [[Blommorna]] är gulorange och sitter i täta samlingar på förgrenade stjälkar. Utbredningsområdet är i [[Botswana]], [[Swaziland]], [[KwaZulu-Natal]] och [[Norra provinserna]].
'''Taggaloe''' är en art i [[aloesläktet]] i familjen [[afodillväxter]].  


Det finns en [[underart]], ''A. marlothii'' ssp. ''orientalis''. Denna är hemmahörande i [[Moçambique]], [[Swaziland]] och [[KwaZulu-Natal]].
[[Bladen]] är grågröna, taggiga och ungefär 1 meter långa. De bildar en tät rosett på en 2,5 meter hög stam. [[Blommorna]] är gulorange och sitter i täta samlingar på förgrenade stjälkar.
 
Utbredningsområdet är i [[Moçambique]], [[Botswana]], [[Eswatini]], [[KwaZulu-Natal]] och [[Norra provinserna]] i södra [[Afrika]]. Taggaloe odlas som prydnadsväxt.
 
== Underart ==
* ''A. marlothii'' ssp. ''orientalis'' <small>Glen & D.S.Hardy 1987</small>. Denna är hemmahörande i [[Moçambique]], [[Eswatini]] och [[KwaZulu-Natal]].


== Referenser ==
== Referenser ==
<small>
<small>
* {{Bokref/Botanica}}
* {{Bokref/Botanica}}
* {{Kew|pers=R. Govaerts, L.Newton (Nairobi, 2006, Aloe)|fam=Xanthorrhoeaceae|dat=2013-10-12}}
* {{POWO|2022-09-19}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-09-19}}
* {{SKUD|17434|taggaloe}}
</small>
</small>
[[Kategori: Aloe|marlothii]]
[[Kategori:Aloe|marlothii]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i södra tropiska Afrika]]
[[Kategori:Växter i södra tropiska Afrika]]
[[Kategori:Växter i Moçambique]]
[[Kategori:Växter i Moçambique]]
[[Kategori:Växter i södra Afrika]]
[[Kategori:Växter i södra Afrika]]
[[Kategori:Växter i Botswana]]
[[Kategori:Växter i Botswana]]
[[Kategori:Växter i Swaziland]]
[[Kategori:Växter i KwaZulu-Natal]]
[[Kategori:Växter i KwaZulu-Natal]]
[[Kategori:Växter i Eswatini]]
[[Kategori:Växter i Norra provinserna]]
[[Kategori:Växter i Norra provinserna]]
[[Kategori:Växter i Sydafrika]]
[[Kategori:Växtarter]]

Nuvarande version från 19 september 2022 kl. 22.46

Aloe marlothii
A.Berger 1905
Taggaloe
Aloe marlothii2.jpg
Släkte Aloe
Familj Asphodelaceae
Ordning Asparagales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Taggaloe är en art i aloesläktet i familjen afodillväxter.

Bladen är grågröna, taggiga och ungefär 1 meter långa. De bildar en tät rosett på en 2,5 meter hög stam. Blommorna är gulorange och sitter i täta samlingar på förgrenade stjälkar.

Utbredningsområdet är i Moçambique, Botswana, Eswatini, KwaZulu-Natal och Norra provinserna i södra Afrika. Taggaloe odlas som prydnadsväxt.

Underart

Referenser

  • Burnie Geoff: Botanica: illustrerat botaniskt lexikon med över 10000 trädgårdsväxter inklusive odlingsråd, Könemann, Köln 2000 (swe). ISBN 3-8290-4718-5 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-09-19.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-09-19].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - taggaloe - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9