Richterago: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Kuntze |year=1891 |altrubrik= |bild= |bildtext= |tribus=Gochnatieae |subfam=Gochnatioideae |fam=Asteraceae |ord=Asterales |supord=Eudi…') |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|link={{PAGENAME}} | |link={{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
'''''Richterago''''' är ett släkte som omfattar arter i familjen [[asterväxter]]. | '''''Richterago''''' är ett släkte som omfattar ungefär 15 arter i familjen [[asterväxter]]. Växterna i släktet är [[halvbuskar]] och [[buskar]] som ofta har en enda, oförgrenad stam. [[Bladen]] bildar rosetter. [[Strålblommorna]] är vita, rosa eller lila. Ibland saknas de helt. [[Diskblommorna]] är vita, gulvita eller rosa. Utbredningsområdet är i [[Brasilien]] i [[Sydamerika]]. | ||
== Arter == | == Arter == | ||
{| | |||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |||
: ''[[Richterago amplexifolia]]'' | : ''[[Richterago amplexifolia]]'' | ||
: ''[[Richterago angustifolia]]'' | : ''[[Richterago angustifolia]]'' | ||
Rad 26: | Rad 28: | ||
: ''[[Richterago elegans]]'' | : ''[[Richterago elegans]]'' | ||
: ''[[Richterago hatschbachii]]'' | : ''[[Richterago hatschbachii]]'' | ||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |||
: ''[[Richterago lanata]]'' | : ''[[Richterago lanata]]'' | ||
: ''[[Richterago petiolata]]'' | : ''[[Richterago petiolata]]'' | ||
: ''[[Richterago polymorpha]]'' | : ''[[Richterago polymorpha]]'' | ||
: ''[[Richterago polyphylla]]'' | : ''[[Richterago polyphylla]]'' | ||
: ''[[Richterago radiata]]'' | |||
: ''[[Richterago riparia]]'' | : ''[[Richterago riparia]]'' | ||
: ''[[Richterago stenophylla]]'' | : ''[[Richterago stenophylla]]'' | ||
: ''[[Richterago suffrutescens]]'' | : ''[[Richterago suffrutescens]]'' | ||
|} | |||
== Synonymer == | |||
* ''Actinoseris'' <small>(Endl.) Cabrera 1970</small> | |||
* ''Ingenhusia'' <small>Vell. 1829</small> | |||
* ''Seris'' <small>Less. 1830</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
* {{ | <small> | ||
| | * {{Bokref/Asterales}} | ||
* {{POWO|2022-12-01}} | |||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-01}} | |||
</small> | |||
}} | |||
* {{ | |||
[[Kategori:Asteraceae]] | [[Kategori:Asteraceae]] | ||
[[Kategori:Gochnatioideae]] | [[Kategori:Gochnatioideae]] | ||
Rad 54: | Rad 55: | ||
[[Kategori:Växtsläkten]] | [[Kategori:Växtsläkten]] | ||
[[Kategori:Bild saknas-Asteraceae]] | [[Kategori:Bild saknas-Asteraceae]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten i Brasilien]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i västra centrala Brasilien]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Brasilien]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i sydöstra Brasilien]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i södra Brasilien]] |
Nuvarande version från 1 december 2022 kl. 09.36
Richterago Kuntze 1891 | |
Tribus | Gochnatieae |
Underfamilj | Gochnatioideae |
Familj | Asteraceae |
Ordning | Asterales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Richterago är ett släkte som omfattar ungefär 15 arter i familjen asterväxter. Växterna i släktet är halvbuskar och buskar som ofta har en enda, oförgrenad stam. Bladen bildar rosetter. Strålblommorna är vita, rosa eller lila. Ibland saknas de helt. Diskblommorna är vita, gulvita eller rosa. Utbredningsområdet är i Brasilien i Sydamerika.
Arter
Synonymer
- Actinoseris (Endl.) Cabrera 1970
- Ingenhusia Vell. 1829
- Seris Less. 1830
Referenser
- Kadereit Joachim W., Jeffrey Charles: The families and genera of vascular plants. Vol. 8, Flowering plants. Eudicots : Asterales, Springer, Berlin 2007 (eng). ISBN 3-540-31050-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-01.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-01].