Ranunculus sceleratus

Från Plantae
(Omdirigerad från Tiggarranunkel)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ranunculus sceleratus
L. 1753
Tiggarranunkel
Ranunculus sceleratus 002.JPG
Släkte Ranunculus
Familj Ranunculaceae
Ordning Ranunculales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Tiggarranunkel är en ettårig ört i ranunkelsläktet i familjen ranunkelväxter. Växten är mycket giftig.

Tiggarranunkel blir mellan 10 och 50 centimeter hög. Örtståndet är kalt och ljusgrönt, mjukt och saftigt. Stjälken är pipig och grenar sig mycket. Blomningen är mycket rik och varar hela sommaren till in på hösten. Blommorna är gula med små kronblad men med en förhållandevis stor fruktsamling.

Utbredningsområdet är i tempererat klimat i Europa, Asien och Nordamerika samt i norra, östra och centrala Afrika. Tiggarranunkel trivs inte på torr mark utan växer vid stillastående vatten med dy, som kanten av dammar, vattengropar, diken, sjöar och liknande platser.

Artepitetet sceleratus kommer från det latinska ordet scelus som betyder "brott". Detta och det svenska namnet (liksom synonymen blåsranunkel) kommer av att den giftiga växtsaften inom en timmes tid ger blåsor på människans hud och därmed åstadkommer svårläkta sår. Tiggare använde därför förr denna växt till bedrägeriet att skaffa sig sår på kroppen för att väcka medlidande.

Synonymer

  • blåsranunkel
  • vattensmörblomma

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-06-24.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - tiggarranunkel - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9