Melocactus ernestii

Från Plantae
(Omdirigerad från Melocactus neomontanus)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Melocactus ernestii
Vaupel 1920
Långtaggig melonkaktus[1]
Melocactus ernestii 03 ies.jpg
Släkte Melocactus
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Långtaggig melonkaktus är en art i melonkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 50 till 1190 meter i de brasilianska delstaterna Alagoas, Bahia, Minas Gerais, Paraíba, Pernambuco och Sergipe. Den är vanligtvis solitärväxande.

Långtaggig melonkaktus har en stam som är klotformad till kort cylindrisk med en ljust gulgrön till mörkgrön hud och blir 9 till 45 centimeter hög samt 7 till 35 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 9 till 13 åsar som är mer eller mindre rundade med ibland vassa kanter. Längs åsarna sitter areoler som blir upp till 1,3 centimeter i diameter och de sitter upp till 2,8 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas taggar som är rödaktiga eller brunaktiga och har ibland röda eller gula längsgående ränder. Taggarna består av 3 till 8 centraltaggar och 7 till 13 radiärtaggar. Centraltaggarna är 3,2 till 9 centimeter långa och de nedre är raka eller krökta. Radiärtaggarna blir 4 till 15 centimeter långa och är raka eller utåtböjda. Vuxna plantor utvecklar ett cephalium som blir upp till 18 centimeter högt och 8 centimeter i diameter. Cephaliumet är fyllt av rosaröda borststrån och ibland är toppen täckt med vit ull. Ur cephaliumet utvecklas blomman som är ljus- till mörkrosa och blir 2 till 2,9 centimeter långa samt 0,9 till 1,8 centimeter i diameter. Frukten är djuprosa till röd på toppen och blir 1,4 till 4,5 centimeter lång.[2][3][4]

Underarter

M. ernestii ssp. ernestii

Underart ernestii har söt sav i stammen. Stammen är uppdelad i 10 till 13 åsar. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i de brasilianska delstaterna Alagoas, Bahia, Minas Gerais, Paraíba, Pernambuco och Sergipe.

Långfruktig melonkaktus[1] - M. ernestii ssp. longicarpus (Buin. & Brederoo) N.P.Taylor 1991

Underart longicarpus saknar söt sav i stammen. Stammen är uppdelad i 9 till 11 åsar. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i de brasilianska delstaterna Bahia och Minas Gerais.

Synonymer

Melocactus oreas ssp. ernestii (Vaupel) P.J.Braun 1988
Melocactus erythracanthus Buin. & Brederoo 1973
Melocactus longicarpus Buin. & Brederoo 1974
Melocactus deinacanthus ssp. longicarpus (Buin. & Brederoo) P.J.Braun 1988
Melocactus florschuetzianus Buin. & Brederoo 1975
Melocactus deinacanthus ssp. florschuetzianus (Buin. & Brederoo) P.J.Braun 1988
Melocactus mulequensis Buin. & Brederoo 1976
Melocactus azulensis Buin. Brederoo & Theunissen 1977
Melocactus longispinus Buin., Brederoo & Theunissen 1977
Melocactus oreas var. longispinus (Buin., Brederoo & Theunissen) P.J.Braun 1988
Melocactus interpositus F.Ritter 1979
Melocactus montanus F.Ritter 1979
Melocactus nitidus F.Ritter 1979
Melocactus neomontanus Heek & Hovens 1984

Referenser

  1. ^ a b SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - långtaggig melonkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9, långfruktig melonkaktus
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  4. ^ Taylor, Nigel P.; Zappi Daniela C.: Cacti of Eastern Brazil, The Royal Botanic Gardens, Kew, Richmond 2004 (eng). ISBN 1842460560.