Mammillaria xaltianguensis

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mammillaria xaltianguensis
Sánchez-Mej. 1973
Mammillaria xaltianguensis 13947.jpg
Undergrupp Polyacanthae
Släkte Mammillaria
Tribus Cacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Mammillaria xaltianguensis är en art i vårtkaktussläktet och familjen kaktusväxter.

Denna art är solitärväxande eller tuvbildande. Stammen är cylindrisk, grön och blir upp till 20 centimeter hög samt 7 till 8 centimeter i diameter.

Stammen är uppdelad i vårtor som är fyrkantiga i tvärsnitt. Det finns vit sav i stammen, men ingen i vårtorna. Lite ull och några borststrån som blir ungefär 1 centimeter långa finns mellan vårtorna. På vårtan sitter 3 till 5 centraltaggar som är lilabruna till gulbruna men blir vita med åldern och blir 0,5 till 1,5 centimeter långa. De är nållika och ibland avslutas de med en krok. Runt centraltaggarna sitter 16 till 20 borstlika radiärtaggar som är genomskinligt vita och blir omkring 0,5 centimeter långa.

Blomman är blekrosa till gulaktig och blir drygt 1,5 centimeter lång. Frukten är grön men blir gul på ovansidan. Fröna är bruna.

Utbredningsområdet är i sydvästra Mexiko.

Underart

Mammillaria xaltianguensis ssp. bambusiphila (Repp.) D.R.Hunt 1997. Denna underart har en karmosinröd blomma som blir drygt 1,5 centimeter lång. Utbredningsområdet är i Michoacán de Ocampo.

Synonymer

Mammillaria bambusiphila Repp. 1986 M. xaltianguensis ssp. bambusiphila

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-19.
  • IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-19].