Mammillaria heyderi

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mammillaria heyderi
Muehlenpf. 1848
Plattvårtkaktus [1]
M. heyderi ssp. heyderi
M. heyderi ssp. heyderi
Undergrupp Mammillaria
Släkte Mammillaria
Tribus Cacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Plattvårtkaktus är en art i vårtkaktussläktet, familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i de amerikanska delstaterna Texas och Arizona, vidare ner genom Mexiko ut på Yucatánhalvön. Den är solitärväxande. Stammen är platt klotformad till klotformad, har grön hud och blir upp till 5 centimeter hög samt 8 till 12 centimeter i diameter.

Plattvårtkaktusen har en stam som är uppdelad vårtor som är utdraget pyramidformade eller koniska och har vit sav i sig samt ull mellan dem till en början. På vårtorna sitter 1 till 2 centraltaggar som är mörka och blir 3 till 10 millimeter långa. De pekar rakt uppåt och är hornlika. Centraltaggarna kan även saknas helt. Runt de eventuella centraltaggarna sitter sitter 6 till 22 radiärtaggar som är vita, borstlika och blir 6 till 8 millimeter långa. Blomman varierar till färgen från vit, krämfärga till rosa. Frukten är röd.[2][3]

Det vetenskapliga namnet heyderi har arten fått för att hedra den tyska kaktusexperten Eduard Heyder (1808-1884).[4]

Underarter

M. heyderi ssp. heyderi

Underart heyderi har en centraltagg som blir 6 till 7,5 millimeter långa och 15 till 22 radiärtaggar. Blomman är krämfärgad och har en grönaktig eller brunaktig mittlinje på kronbladen. Underarten har sitt habitat i Chihuahuaöknens gräsområden, främst i USA.

M. heyderi ssp. gaumeri (Britton & Rose) D.R.Hunt 1997

Underarten gaumeri har en centraltagg som blir upp till 10 millimeter lång och 10 till 12 radiärtaggar. Blomman är krämvit. Underarten har sitt habitat på Yucatánhalvön.

M. heyderi ssp. gummifera (Engelm.) D.R.Hunt 1997

Underart gummifera har 1 till 2 centraltaggar som blir upp till 4 millimeter långa och 10 till 12 radiärtaggar. Blomman är rödvit med mörka mittlinjer på kronbladen. Underarten har sitt habitat i de mexikanska delstaterna Chihuahua, Coahuila, Durango, Jalisco, Sonora och Zacatecas.

Fintaggig plattvårtkaktus - M. heyderi ssp. hemisphaerica (Engelm.) D.R.Hunt 1997

Underart hemisphaerica har en centraltagg som blir 3 till 4,5 millimeter lång och 9 till 13 radiärtaggar. Blomman är krämfärgad till rosa. Underarten har sitt habitat i den amerikanska delstaten Texas, nära Rio Grande, samt i de mexikanska delstaterna Coahuila, Nuevo León och Tamaulipas.

M. heyderi ssp. macdougalii (Rose ex L.H.Bailey) D.R.Hunt 1997

Underart macdougalii har 1 till 2 styva centraltaggar som blir 7,5 till 9 millimeter långa och 10 till 12 radiärtaggar. Blomman är krämfärgad eller blekgul. Underarten har sitt habitat i Arizonas gräsökenområden samt den mexikanska delstaten Sonora.

Gles plattvårtkaktus - M. heyderi ssp. meiacantha (Engelm.) D.R.Hunt 1997

Underart meiacantha har ingen eller en centraltagg som blir 3 till 6 millimeter lång och 5 till 9 radiärtaggar. Blomman är rosa eller vit med rosa mittlinjer på kronbladen. Underarten har sitt habitat på den stora prärien och gräsökenområden i USA samt i norra Mexiko.

Etnobotanik

Tarahumarafolket i nordvästra Mexiko har en folktro som säger att M. heyderi har magiska krafter. "Endast en schaman har krafter nog att upptäcka häxor och trollkarlar. För att lyckas med detta så tillreds en medicin av M. heyderi som man i hög grad fruktar för sina magiska krafter". Plantan innehåller N-metyl-3,4-dimetoxifenetylamin, men ska inte vara psykoaktiv.

Synonymer

Mammillaria gummifera Engelm. 1848
Mammillaria applanata Salm-Dyck 1850
Mammillaria hemisphaerica Engelm. 1850
Mammillaria meiacantha Engelm. 1856
Mammillaria macdougalii Rose ex L.H.Bailey 1916
Neomammillaria gaumeri Britton & Rose 1923
Mammillaria gaumeri (Britton & Rose) Orcutt 1926
Mammillaria parrasensis Repp. 1987

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - plattvårtkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 63, 422-423. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  4. ^ Eggli, Urs; Newton, Leonard E.: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names, Springer, 2004 (eng). ISBN 3540004890. 


Översättningar • Engelska: Ball cactus